- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
99

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 15 - 16

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SP 99 —

dragonerna med befallning att angripa fransmännen. Efter
en stund kom adjutanten tillbaka och anmälde, att man
hädas nödgatis draga sig tillbaka för att icke onödigt
uppoffra folk och att skyttar hade trängt in i skogen.

»Bra!» sade Bagration, lemnade batteriet och ämnade
rida till flygeln. Då hördes skott från skogen, och han
skickade Scherkov till den där kommenderande generalen
med befallning, att han skulle så fort som möjligt gå
tillbaka bakom hålvägen, då den högra flygeln väl icke vore
nog stark att hålla stånd. Men Tuschin och bataljonen, som
skulle betäcka honom, blefvo alldeles bortglömda.

16.

Furst Bagration red till högsta punkten på högra
flygeln och tog därpå af åt den trakt, hvarest man hörde
gevärseld, men till följd af den myckna krutröken kunde man
här icke se någonting. Ju närmare Bagration och hans
följe kommo till hålvägen, desto mindre blef deras synfält,
men man märkte, att man allt mer närmade sig det
egentliga slagfältet. På båda sidor hade man sårade och fallne,
och en hop icke sårade soldater marscherade med möda,
talande och skrikande, uppför berget, utan att bry sig om högste
befälhafvarens närvaro. Luften var alldeles full af krutrök,
så att soldaterna ej längre kunde urskilja, huru de siktade.
Öfversten rapporterade, att fransmännen hade gjort ett
kavallerianfall och att regementet hade tillbakaslagit det, men
att därvid mer än hälften af manskapet hade stupat. Men
i själfva verket visste öfversten icke, om anfallet, under den
korta tid det hade varat, hade afslagits eller om icke
fastmer hans regemente själft hade blifvit slaget. Furst
Bagration nickade till tecken, att allt var så, som han hade
beräknat, att det skulle vara; därpå vände han sig till en
adjutant med befallning att genast föra till stället två batal-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free