Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
statsvisheten varit och är att undertrycka det
tänkande, det troende, det tungomål, som icke varit de av
staten erkända. Den sociala och radikala demokratiens
mål är att var enskild inom staten i högsta möjliga
mått får utveckla sina säregna krafter, för att därmed
tjäna det hela och i högsta möjliga mått får rätt till
självverksamhet även på statslivets område.
Nationalismen ser alltjämt i kampen mot socialdemokratien
och radikalismen sin fosterländska uppgift.
Patriotismens mål är att alltmer utbyta statens yttre
auktoritet över medborgarna mot deras frihet under
ansvar, det enda, som för statens verksamhet danar
ett i sann mening etiskt underlag. Därför vill
patriotismen dana medborgare med individuell
utveckling i stället för den uniformerade; med frivillig
lydnadsvilja under de mål och medel för statens
verksamhet, dem de såsom medbestämmande valt. Det är
lågt att av blind lydnadsplikt drivas fram på vägar,
man icke valt och ledas mot mål, man icke godkänt.
Den, som läser historien rätt, vet att ej endast för
medborgarnas lycka, nej, även för statens bestånd och
kraftutveckling har självbestämningen ägt ett högre
värde än härskarbuden. Envar, som läser historien rätt,
vet att motstånd — från individer eller folkklasser
eller riksdagsminoriteter — mot det bestående, varit den
första början till utveckling mot högre tillstånd, till
nyskapelser, som sedan blivit de högsta folkliga värden.
Men detta innebär ej att de dygder skulle kunna
umbäras, dem den bestående staten fostrat och som
från den militaristiska samhällsordningen övertagits
av socialismen. Solidaritet, disciplin, den enskildes
underordnande under det hela, bli alltid behövliga
såsom grundval i varje slags statsbyggnad, varje
samverkan för sociala ändamål. Men de komma i
folkstaten att ligga till grund för en helt annan
överbyggnad än i den imperialistiska storstat, som nu
anses vara den ädlaste moderna byggnadsstilen.
Inom folkstaten offras också individuella friheter,
men för att nå det slutliga målet: frihet, utveck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
