Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under tiden hade rikskansleren samlat en stor skara
bönder, med hvilka han, förstärkt af 600 ryttare, åter vågat
sig fram och anfallit de norska ströfkårer, som ännu
huserade i norra Vestergötland. Den 15 augusti stötte han på
ett dylikt parti vid Köpings bro och hade denna gång lyckan
på sin sida. Norrmännen drefvos slutligen i vild flykt tillbaka
öfver Göta elf. När detta skett, lät rikskansleren anlägga
skansar långs hela elfven. Ett blockhus anlades sålunda vid
sjelfva utloppet ur Venern, och mindre skansar vid Sjöbodarne,
Timbodarne, Rånnum, Nyskans, Gäddebäck, Malöga, Köping,
Smörjan, Kärr, Gammellösa och Tjurholmen. Häradshöfdingen
Johan Rasch, hvilken förde befäl öfver bönderna, fick
befallning af rikskansleren att »obligera» dem att taga matsäck
med sig och »persuadera» dem att troget stanna qvar på sina
poster.
Samtidigt som dessa händelser timade nere vid elfven,
hade öfversten Jonas Hansson Gyllenspets, en tapper krigare,
hvilken från simpel soldat tjenat sig upp till chef för Nerike-
Vermlands regemente, tågat från Vermland in på Dal med
några kompanier, för att med hjelp af uppbådad allmoge
söka afskära norrmännen återtåget. Men han stötte snart på
en större norsk styrka, hvilken dref honom efter flera häftiga
strider skyndsamt tillbaka till Vermland. Nu vardt sköflingen
vildare och grymmare än någonsin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
