- Project Runeberg -  Kriget mot Danmark 1675-1679 /
11

(1885) Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förhasta sig med något fredsbrott. Utan en väl rustad här
i Tyskland kunde dock icke konungen, som sig borde,
uppträda såsom en mäktig fredsmedlare. Trupptransporten blef
också formligen beslutad. Konungen sjelf fägnade sig åt
kriget snarare än tvärt om. Det gälde ju en rättmätig sak,
och han var derför viss om segern. Att brister funnos,
visste han nog, men han trodde dem vara utan vidare
betydenhet. Det var först genom kriget sjelft, som hans ögon
skulle öppnas för allt det elände, som en långvarig slapphet
och misshushållning uppammat inom snart sagdt alla delar
af hans stora rike.

Knappt var det vigtiga beslutet fattadt, förr än
underrättelsen kom, att Brandenburg förklarat Frankrike krig. Det
var sålunda ännu en fiende, mot hvilken man skulle komma
att kämpa, om man öppet stälde sig på Frankrikes sida.
Inom rådet började man ånyo att vackla. Rikskansleren for
till landet, såsom han alltid gjorde, då förhållandena blefvo
bekymmersamma. Feuquières var förtviflad. De franska
härarna hotades från alla håll af öfverlägsna fiender. En del
af dem kunde aflägsnas, om Sverige kastade sig in i striden.
Han hade rätt att betala ytterligare 100,000 riksdaler för att
vinna detta mål. Ett ord från honom, och striden skulle
kan hända få ett annat utseende. Men han höll sig
fullkomligt stilla. Han ville vänta, tills svenskarne sjelfmant
infunno sig med sina anbud. Det kunde icke gerna dröja
länge, ty han visste att de penningar han utbetalt redan
voro förbrukade. Och han misstog sig icke heller. De
öfverskeppade truppernas nöd dref ändtligen det vacklande
rådet att fatta ett afgörande beslut. Småningom, nästan
omärkligt hade det glidit allt längre utför det sluttande planet,
som förde mot krig. Nu kunde det icke längre hejda sig.

I september 1674 framstälde de svenska kommissarierna
sina nya anbud. De utlofvade konungens bestämda order
till trupperna att rycka öfver brandenburgska gränsen och
med krig öfverfalla Frankrikes fiender, om de finge
ytterligare förskott af franska underhållspenningarna. Feuquières
samtyckte nu att betala 100,000 riksdaler genast och en lika
stor summa, när hären ryckte in i fiendens land.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:23:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigda1675/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free