Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om en kristen människas frihet 1520 - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kristna friheten, vår tro, som gör, inte att vi går sysslolösa
eller lever illa, men att ingen behöver lagen eller gärningarna
för att vinna rättfärdighet och salighet.
Detta är trons första kraft. Vi vill nu också se på den andra.
Tron har nämligen också uppgiften litt med Hen allra
frommaste och högsta tanke ära honom som den tror på, när
tron verkligen håller honom för sannfärdig och trovärdig.
Ingen annan heder finns som liknar den höga tanken om
sanning och rättfärdighet, som vi hedrar den med som vi tror
på. Vilken större värdighet kan vi erkänna att en människa har
än sanning och rättfärdighet och rent av fullkomlig godhet?
Att ha föreställningen eller misstanken om någon, att han är
lögnaktig och orättrådig, är däremot den svåraste skymf.
Detta gör vi så länge vi inte tror på honom. Så håller själen
Gud för sannfärdig och rättvis, när själen fast tror på hans
löften. Och någon högre tanke om Gud än denna kan själen
inte ha. Den högsta tillbedjan av Gud är att erkänna att han
har sanning, rättfärdighet och allt vad man är skyldig att tänka
om den som man tror på. Då visar själen sig beredd att i allt
låta hans vilja ske. Då helgar själen hans namn och fördrar
med tålamod, att han handlar med den efter sitt goda,
gudomliga behag. Ty själen håller fast vid Guds löften och
tvivlar icke, att Gud är sann, rättfärdig, vis, och att han på
bästa sätt skall utföra, ordna och ha omsorg om allt. Men är
inte en sådan själ genom sin tro i allt den lydigaste mot Gud?
Vilket bud återstår då, som en sådan lydnad ej på ett
överflödande sätt har uppfyllt? Vilken fullhet är större än allt
slags lydnad? Men denna verkar inte gärningarna, utan tron
allena. Men vilken upproriskhet, vilken gudlöshet, vilken
skymf mot Gud kan vara större än att inte tro honom på hans
löftesord? Ty det är ju att antingen göra Gud till lögnare eller
dra hans sannfärdighet i tvivel, d.v.s. tillskriva sig själv
sanningen, men Gud lögnen och otillförlitligheten. Men
förnekar man inte därmed Gud och uppreser i sitt hjärta sitt
eget jag till sin avgud? Vad hjälper alltså gärningar som utförs
46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
