Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man har till och med åberopat en brevväxling, som
skulle ägt rum mellan de båda männen. Vad den
senare punkten beträffar, så är man numera fullt
ense om, att denna korrespondens aldrig försiggått,
utan är ett verk av kristna förfalskare, och även
hypotesen om en påverkan, vare sig personlig eller
litterär, torde ej heller ha några anhängare i våra
dagar [1]. Detta hindrar icke, att överenstämmelsen
mellan Paulus och stoikismen, sådan denne
representeras särskilt av Seneca, på flera punkter är
högst anmärkningsvärd. Den livströtta, världsflyktiga,
dystert asketiska grundstämning, som ofta
framträder i Pauli epistlar, är även ett karaktäristiskt
drag hos den samtida stoikismen. Ett par
uttalanden, hämtade ur Senecas skrifter, må belysa
detta. »Vill du tro dem, som blickat djupare in i
sanningen, så är hela livet ett kval. Utkastade på
detta djupa och oroliga hav finna vi ingenstädes en
fast stad, vi hänga och sväva, stöta mot varandra,
lida skeppsbrott och äro alltid i ångest.» »Ingenting
är så bedrägligt och så fullt av fallrep som
det mänskliga livet. Sannerligen, ingen skulle ha
mottagit det, om det icke skänkts honom utan hans
vetskap. Om alltså det att icke vara född är den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
