- Project Runeberg -  Andra djungelboken /
114

(1915) [MARC] Author: Rudyard Kipling Translator: Tom Wilson With: David Ljungdahl
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

QUIQUERN.

Det folk, som bor bland Österis, de smälta likt snö i vår,

de tigga kaffe och socker och gå i de vites spår.

Det folk, som bor bland Västeris, de kivas och slåss och stjäl:

de sälja sitt skinn för de vites kram, de sälja åt dem sin själ.

Det folk, som bor bland Söderis, tillsammans med fångstmän de gå,

deras kvinnor stråla med granna band, deras tält äro usla och få.

Men det folk, som bor bland Gammalis, som de vite aldrig fått se,

deras spjut äro gjorda av narvalshorn, och ingen bor högre än de.
Eskimåsång.

>Han har öppnat ögonen. Se baral»

»Lägg honom i skinnet igen. Det kommer att bli en
stark hund. På fjärde månaden skola vi ge honom namn.»

»För vems räkning?» frågade Amoraq.

Kadlus ögon rullade runt i den skinnfodrade snöhyddan,
till dess de stannade vid den fjortonårige Kotuko, som
satt på sovbänken och skar en knapp av valrosselfenben.

»Ge honom åt mig», sade Kotuko med ett grin. »En
vacker dag kommer jag att behöva honom.»

Kadlu grinade tillbaka, till dess hans ögon nästan be-
gravdes i fettet på hans platta kinder, och så nickade han
åt Amoraq, medan valpens arga mor gnällde över att se
sin unge ligga och sprattla och streta långt utom räckhåll
för henne i den lilla sälskinnspåsen, som hade hängts över
värmen från tranlampan. Kotuko fortfor att tälja, och
Kadlu kastade en hoprullad bunt hundseldon av läder i
en liten, liten skrubb, som öppnade sig vid ena sidan av
huset, drog av sig sin tunga jaktdräkt av renhud, lade
den i ett valbensnät, som hängde över en annan lampa,
och sträckte ut sig på sovbänken för att karva på ett stycke
fruset sälkött, till dess Amoraq, hans hustru, skulle få i
ordning den egentliga middagen, bestående av kokt kött

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:21:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kr2djungel/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free