Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sevastopol i augusti 1855 - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
IvËO TOLSTOJ
mig för inspektorn och det blev en hel historia. Jag fick nedsatt
sedebetyg •— alla de andra betygen var utmärkta, utom i
mekanik — ja, och så blev jag inte antagen vid gardet. Sedan lovade
de att flytta över mig, men då ville jag inte själv utan begärde
att få komma ut i kriget.
— Var det så det hängde ihop?
— Ja, och Vet du allvarligt talat blev mig alltihop så vidrigt
att jag bara ville komma i väg till Sevastopol så fort som möjligt.
Och förresten, om allt går lyckligt så kommer man fram mycket
fortare än vid gardet. Där tar det tio år att bli överste, och här
har Totleben på två år avancerat från överstelöjtnant till
general. Och stupar man, så än sen?
— Jaså, du är av den sorten, du? sade brodern småleende.
— Men huvudskälet, vet du, fortsatte den yngre och smålog
och rodnade som om han stått i begrepp att berätta något högst
genant, allt det andra är bara lappri, främsta anledningen till
att jag lämnade in ansökan, det var ändå att man liksom skäms
för att sitta i Petersburg, när de dör for fosterlandet här. Ja,
och dig ville jag också vara tillsammans med, tillade han än mer
generat.
— Vad du är lustig! sade den äldre brodern utan att se på
honom och tog fram sitt cigarrettetui. Skada bara att vi inte får
vara tillsammans.
— Men allvarligt talat, är det hemskt på bastionerna?
frågade plötsligt den yngre.
— Till en början är det hemskt, men sen vänjer man sig.
Du får själv se.
— Säg mig en sak till: vad tror du, kommer de att ta
Sevastopol? Jag för min del tror det då rakt inte.
— Gud vet.
— Det är bara en sak som är förarglig . . . Kan du tänka dig
en sån olycka: under vägen har ett helt klädknyte blivit stulet
för oss, och i det låg min schakå, så att nu är jag i en förskräcklig
situation och vet inte hur jag skall kunna visa mig. Du vet väl
att vi nu har fått en ny sorts schakåer, och överhuvud taget
har det gjorts många förändringar, alla till det bättre. Om allt
det där kan jag berätta dig . . . Jag umgicks överallt i Moskva . . .
Den yngre Kozeljtsov, Vladimir, var mycket lik brodern
Michajl, men så som en nyutsprucken rosenbuske liknar en
Överblommad nyponbuske. Hans hår var också blont, men tjockt
och vågigt vid tinningarna. I den vita, mjälla nacken bildade det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
