Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marknadslivet belyst av rättegångshandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De, som skulle vaka över andras laglydnad, voro själva
ej alltid så nogräknade, det lär oss rådstugurättens
protokoll för den 3 sept. 1713. Bonden Christopher i Hagaris
i Nätra socken hade kommit till staden och med ett stycke
lärft ställt sig på torget. Då kommo till honom packarna
Olof Persson Lööw och Hans Nilsson Wågh och togo
av honom utan hans tillstånd ett stycke lärft om 18
alnar under förevändning, att de ville bese det i och för
köp; och sedan buro de hem det. Härom tvistades nu, och
domen blev, att uppsyningsmännen skulle återbära lärftet
och för sådant egenvilligt tagande böta 9 mark silvermynt.
Ett par dagar senare, den 26 sept. 1713, då inför
Härnösands rådstugurätt förehades ett mål rörande olaga
handel, som under eller efter marknaden bedrivits av
köpsvennen Erik Bouman, kom pastorn Magister Huss i
Gudmundrå inför rätten och berättade, hurusom hans
svägerska, pastorskan i Torsåker, var kommen sent till
marknaden för det hårda vädrets skull. Därför hade hon dagen
därförut av samme köpsven köpt litet kläde, vilket hade
tagits ifrån henne. Han begärde nu, att detta måtte
"consideras" så att hon finge behålla klädet, en anhållan, som
emellertid avslogs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
