Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landsköp och annan olaga handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anteckna allt utan ett halvöres förgätenhet. Vidare uppgav
han, att Gävleborna hade av borgmästare och råd begärt
en attest på den dödes gods här i staden, men någon sådan
hade de icke bekommit. Att den begärda attesten ej
lämnats, fann emellertid borgmästaren helt naturligt. Det vore
mäkta sällsamt, menade han, och att fresta folk, när de på
detta sätt begärde en attest på det, som en aldrig hade sett.
Härtill svarade Lijffen: "Hava Gävleborna illa gjort, så
pläga de lagligen plikta därför". För övrigt nekade han icke
till att ha varit med, när liket uttogs, icke heller för att
ha varit med de andra, som bortreste. Men till
anklagelsen ville han svara, sade han, först när de andra
Gävleborna, som med honom varit i råd, gjorde det. En fråga
av rätten uppfattade Lijff tydligen som en antydan om att
allt ej skulle gå rätt till vid sakernas uttagande, och sade
sig förmoda, att ingen misstanke kunde falla på honom
och på de andra Gävleborna i fråga om sal. Stakens saker.
Han berättade, huru de tagit Erik Persson Moman med sig,
förrän de gingo i nattstugan, där sal. Stakens saker lågo,
för att uti hans gömmor utleta en skjorta till att påkläda
liket.
Tillfrågad, varför han varit med och mot förbud tagit
sal. Stakens lik och fört det på skutan, svarade Lijff: "När
de andra, som gjorde’t, svara, vill jag ock".
Rätten sporde vidare, varför han upphävt sig till en
förmyndare och målsman med de andra, som voro förbjudna
att därmed befatta sig. Han svarade: "Är jag allena, som
gjorde’t?" och sköt så skulden på Mårten Hanssons änka
och en annan person, Erik Larsson.
Peder Michelsson, änkans köpgesäll, förklarade, att han
aldrig hört något förbud vara gjort av borgmästare och råd
rörande Stakens egendom, med vilken han ej heller det
ringaste befattat sig. Han hade allenast kommit in, då sal.
Stakens lik skulle utbäras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
