Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - III. Det öfriga fastlandet - Det allmänna läget på fastlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET ICKE-FRANSKA FASTLANDET
225
När man nu till sist går att söka bilda sig en föreställning om det
allmänna läget på Europas fastland, kan det icke undgå en i minsta
mån fördomsfri iakttagelse, att kontinentalsystemets verkningar på
själfva det materiella underlaget för folkens lif — hvad
nationalekonomen kallar folkens behofstäckning — voro långt mindre än de som
följa af den nuvarande afspärrningen. Hvad som brast i afseende på rena
konsumtionsartiklar var föga annat än kaffe och socker, delvis tobak;
och så starkt kaffebristen än må kännas på sina håll för närvarande,
lär väl ingen bestrida, att de materiella krigsverkningarna skulle vara
rätt obetydliga i jämförelse med hvad de äro, om de ej sträckte sig
längre. I öfrigt gällde bristen under kontinentalsystemet industriella
råvaror, hufvudsakligen bomull och färgämnen, i många länder äfven
de öfriga textila råämnena ull, lin, hampa och silke. Så till vida
förefaller alltså läget motsvara det nuvarande, men i verkligheten är detta
ej heller här förhållandet. Ty medan motsvarande brist för närvarande
har resulterat i en delvis högst allvarlig knapphet på själfva
väfnaderna, alltså konsumtionsartiklar, finner man på kontinentalsystemets
tid klagomålen såvidt bekant alltid begränsas till de olägenheter
produktionen led af råvarubristen och den arbetslöshet som häraf blef
följden. Särskildt arbetslösheten med dess påföljd af tiggeri och
vaga-hondage är ett ständigt återkommande tema i skildringarna af
kontinentalsystemets verkningar, under hela perioden i hamnstäderna
och i industriområdena vid tider af krig och återverkan från
råvarubristen; och parallellt med detta löpa framställningarna af
dödstystnaden i de stora kuststäderna, gräset som växte på La Rochelles gator,
sjöfartens undergång och annat dylikt. För att rätt uppfatta
betydelsen af dessa företeelser måste man nödvändigt hålla fast vid, att
handel, sjöfart och industriell lifaktighet äro medel för täckande af
folkens behof, ej mål i sig själfva, och att det i sista hand afgörande är,
i hvad mån behofven kunnat täckas något så när såsom vanligt. Detta
var efter allt att döma fallet då i en helt annan utsträckning än för
närvarande.
Man skulle kunna sammanfatta denna motsats därhän, att
kontinentalsystemets verkan på fastlandet, efter tillgängliga källor att
döma, i allt väsentligt var en rubbningsverkan, medan
rubbningsverk-ningarna under det nuvarande kriget i hufvudsak öfvervunnos redan
under första krigsåret. I stället har under det nuvarande kriget
ned-pressningen i folkens standard, behofstäckningens försämring, sedan
dess pågått oafbrutet och sannolikt i stegradt tempo men utan
rubb-15—181859. Ilecksch er, Kontinentalsystemet.
Det aUmänna
läget på
fastlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
