Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kontinentalsystemets inre historia och tillämpning. Smugglingen och korruptionen — Mätsystemet och fiskalismen - Den engelska krisen 1810—12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 KAP. III. KONTINENTALSYSTEMETS INRE HISTORIA OCH TILLÄMPNING
Som man häraf finner, äro 1810 års siffror med endast två undantag
högre och vanligen långt högre än de i och för sig höga siffrorna för
1809 samt i de två viktigaste fallen, naturligen för bomull och socker,
de högsta under hela perioden. Förklaringen härtill anges vara, dels
att betalningen för exporten till Sydamerika, i den mån det blef någon,
skedde i kolonialvaror, dels också att de stora nederlagen i Londons
dockor hade föranledt en stor lagring af alla världens produkter och däraf
följande spekulation i mellanhandel med dem. Själfklart hade också den
under 1810 undantagsvis alldeles obehindrade handeln med Förenta
staterna äfvensom eröfringen af de franska och spanska kolonierna
liksom (för ull) framgången på Pyreneiska halfön sin stora och uttryckligen
erkända del i utvecklingen. När en stockning i afsättningen inträdde,
hade läget sålunda ovanligt stora möjligheter att bli allvarligt.
Slag i slag inträffade då under sommaren och hösten 1810 de
händelser vi känna. Redan på våren (april och maj) hade i själfva verket
visat sig krisfenomen i Frankrike, hvilka möjligen kunna ha haft sina
återverkningar i England; men långt viktigare var Hollands
införlif-ning i början af juli, hvarigenom det enligt engelska vittnesbörd
åtminstone för tillfället blef ett fullständigt afbrott i den under Louis’
hela regering pågående handeln mellan de båda länderna. I början af
augusti följde Trianontariffen, i oktober den skärpta spärrningen af
tyska Nordsjökusten, Fontainebleaudekretet och förföljelsen af
engelska och koloniala varor i alla Napoleons vasallstater; samtidigt irrade
de 600 handelsfartygen omkring i Östersjön. Det var också på
kolonialvarornas område som den första stöten inträffade, i det att en af de
främste mäklarna i västindiska produkter gjorde konkurs och drog
med sig i fallet sin bankförbindelse, som i sin ordning störtade de
landsortsbanker, hvarmed den samarbetade. Ett möte af Londons
köpmän och representanter för de skotska industridistrikten (i
februari 1811) sammanfattade i stolta och något litet öfverdrifna
ordalag läget i dess sammanhang med kontinentalsystemet därhän, att
England blifvit »stapelplatsen för icke allenast Brasiliens och
Spaniens sydamerikanska besittningar, St. Domingos, de eröfrade
kolonierna Guadeloupes, Martiniques etc. handel utan t. o. m. för de af
fienden direkt behärskade ländernas samfärdsel», i det att dessa velat
draga nytta af engelskt rättsskydd och engelsk köpmansheder. »Och
genom att fiendens åtgärder särskildt inriktats på att hindra
exporten af de oerhörda varumängder af alla slag, som därigenom
samlats, är följden att varorna blifvit en börda.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
