Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kontinentalsystemets inre historia och tillämpning. Smugglingen och korruptionen — Mätsystemet och fiskalismen - Fiskalismen - Prisdekretet 12 jan. 1810
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKALISMEN
139
engelska industriprodukterna. Det nya systemet innebar i
öfverens-stämmelse härmed ett obevekligt förbud för engelska varor men gaf
efter i afseende på kolonialvarorna, som släpptes in emot väldiga
tull-satser. I den mån systemet i denna form kunde genomföras, uppnådde
Napoleon att åtminstone ej gynna Englands industri utan blott dess
handel. Att undantaget formellt begränsades till prisgods, spelade
ingen roll i verkligheten. Visserligen förklarade Napoleon i ett bref till
Eugène, att alla kolonialvaror som ej kapats eller beslagtagits skulle
förbli utestängda, men enligt Thiers påbjöds uttryckligen i tullverkets
korrespondens, att detta ej skulle iakttas strängt, och om
medgifvan-dets faktiska utsträckning till alla kolonialvaror kan intet tvifvel råda.1
Hvad beträffar tullsatserna var ju principen, att de skulle motsvara
smugglingskostnaderna; och då Holland den 9 juli 1810 införlifvades
med Frankrike, bestämdes det i ungefärlig anslutning till den
nyssnämnda januarilagen, att de stora därvarande kolonialvaruförråden
skulle få släppas in i kejsardömet mot en afgift, som i
införlifningsde-kretet sattes till 50 % af värdet men som enligt en något senare
förklaring skulle utgöra 40 eller 50 % allt efter tiden för deklarationen.
Denna princip öfverfördes ej blott till Frankrike utan till alla
vasallstaterna, hvilka nu blefvo föremål för samma oblidkeliga påtryckning
i afseende på det nya systemet som de förut hade blifvit i afseende på
kontinentaldekreten och som i allmänhet fogade sig till formen minst
lika lydigt som då. Men till yttermera visso skulle hvarje
kolonialvarulager, som befann sig på ända till fyra dagsresor från franska gränsen,
anses ämnadt att skada Frankrike och därför underkastas visitation
af franska trupper, som också kommo till vederbörlig användning för
ändamålet. För att det rätta eftertrycket skulle uppnås var meningen,
att den nya ordningen skulle genomföras på en gång öfver hela
kontinenten, så att varorna ej skulle ha något land dit de kunde fly undan
för de väldiga pålagorna; och åtminstone Eugène fick därför order att
(tills vidare) hålla det nya påbudet hemligt. Närmast med hänsyn till
kaparna men ej blott för deras räkning medgafs, att afgiften kunde
få erläggas in natura, d. v. s. med motsvarande del af de varor som
skulle komma in, liksom med växlar; därförutan hade beloppen säkert
i en mängd fall varit omöjliga att utkräfva. Hvarje innehafvare af
kolonialvaror var skyldig att deklarera dem, så att, enligt Thiers’ ut-
1 Lagen 12 jan. 1810: Bull. des lois IV. série n:r 260: 5122. — Till Eugène
6 aug. och 19 sept. 1810: Corresp. de Nap. n:r 16 767, 16 930. — Thiers, Histoire
du consulat et de 1’empire, bok 38, XII (1855) 186 not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
