Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. Kontinentalsystemets förutsättningar. Handelspolitik — Sjöspärrning — Fastlandsspärrning — Ekonomiska idéer
- I. Handelspolitik
- Licenser
- Eden-fördraget 1786
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ändring i längden skulle verka starkast. Men den omedelbara inverkan
på handelspolitiken kom från den nya samhällsåskådningen.
Egendomligt nog härstammar denna impuls närmast från Frankrike, där
de nya idéerna voro mycket långt ifrån allmän egendom, såsom den
följande utvecklingen skulle visa. Men på samma sätt som Turgot i
sin egenskap af den autokratiske konungens finansminister 1776
lyckats genomföra en fullständigt omhvälfvande reform af den inre
näringslagstiftningen, hvilken ingalunda hade bakom sig någon
offentlig opinion, förmådde en af hans lärjungar som utrikesminister
tio år senare åstadkomma motsvarande förändring i den yttre
handelspolitiken, just därför att det ej fanns någon representativ församling
som kunde motsätta sig saken.
Eden-fördraget 1786
Denne upphofsman till brytningen med den sekelgamla
handelspolitiken gentemot England var grefve de Vergennes, känd i Sveriges
historia som fransk minister i Stockholm vid 1772 års statshvälfning.
Han var »i någon liten mån lärjunge till filosoferna», och särskildt de
fysiokratiska åsikter han delade med vissa politiskt inflytelserika
kretsar i Frankrike underlättade en uppgörelse. Ty det försteg
fysiokratismen gaf jordbruket framför öfriga näringar tillät väsentliga
lindringar för importen af industriprodukter, som England hade behof
af att sälja, till gengäld mot underlättad jordbruksexport, hvaremot
England ej hade mycket att invända. De industriella kretsarnas
mening underlät Vergennes, utan tvifvel afsiktligt, att utröna; och detta
blef sedermera en af utgångspunkterna för oviljan mot hans verk.
På engelskt håll möttes sträfvandet efter bättre handelsförbindelser
mellan de två länderna med stora sympatier och detta just i de delar af
samhället, som bragt 1713 års traktat på fall. Såsom visade sig vid
en grundlig enquête i England, önskade representanterna för nästan
alla industrier ökad afsättning på den franska marknaden, särskildt i
utbyte mot den marknad de — för öfrigt med orätt — trodde sig ha
förlorat på andra sidan Atlanten genom de amerikanska koloniernas
frigörelse; och tanken på fara för konkurrens från fransk sida på den
engelska hemmarknaden afvisade de med helt få undantag. Äfven de
engelske statsmännen togo gifvetvis intryck häraf, samtidigt som de
ingalunda voro främmande för ändringar i teoretikernas åskådning.
Den nya uppfattning, som steg för steg arbetat sig fram under
1700-talets gång, fick som bekant just i England sin för alla tider
klassiska syntes i Adam Smiths Wealth of Nations 1776, där
oförnuftigheten och inkonsekvensen i det på papperet gällande systemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:13:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kontsyst/0020.html
