Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eo
en
co
IN3
lllllll!
1
150
Spänningen uti kraftlinan.
ordnandet af densamme gälleri hufvudsaken samma grundsatser, som for
rem-utvexlingen, i det densamme icke är något annat, än en mycket snällgående
skifutvexling, vid hvilken i stället fiir rem användes en på skifvorne slakt
hängande trådlina, som hålles spänd genom sin egen vigt.
De båda hufvudskifvorne till en linledning erhålla i allmänhet, Kär
enkelhets skull, lika storlek och parallela axlar, såväl som ett gemensamt
medelplan, så att linan blir sjelfstyrande. Vanligen ligga dessutom
skif-axlarne till den enkla linledningen uti samma vågräta plan; är axelplanet
lutande mot markytan, så säges linledningen vara sned.
För att icke driflinan vid ringa höjd öfver marken skall släpa an emot
denne, så måste densamme vid större skifafstánd blifva uppburen af
bär-skifvor, som vid ganska korta skifafstánd äfven kunna göra tjenst såsom
spänntrissor. Genom att uppställa bärskifvorne i snedt läge blir dêt
möjligt, att utföra en linledning för axlar, som stå i vinkel eller korsa
hvar-andra, utan att dock hittills något särdeles stort bruk häraf blifvit gjordt.
För betydande brott åt sidan torde det äfven vara lämpligare, att insticka
liggande styrskifvor emellan nära intill hvarandra placerade, stående dylika.
Såsom minsta afståndet mellan kraftskifvorne torde man kunna anse
60 à 120 fot; afståndet mellan bärskifvorne är dock beroende af linans höjd
öfver marken och utaf markens beskaffenhet.
S 106.
Kraftlinan och spänningen uti denne.
Fig. 146.
1
af linan.
De vanligen begagnade kraftlinorne
äro 36-trådiga runda jerntrådslinor,
bestående af 6 parter, hvardera med 6 trådar.
Parterna äro sammanlagde omkring en
hamplina, och hvarje part för sig har
der-jemte en tråd hampgarn uti midten, fig.
146. Vill man förstärka linan, så kan man,
såsom det tyckes utan skada, utbyta
hamp-linan uti midten mot en 6-trådig part af
jerntråd. Trådarne tränga sig så nära som
möjligt tillsamman, så att’ den färdiga linan
har ganska noga 8 gånger trådens tjocklek
till diameter,
afseende på spänningen T och t uti den förande eller förda delen
fig. 147, så har man att använda formeln (89), uti hvilken sättes:
w&
(102)
om fx återigen betecknar koefficienten för tappfriktion, D tappens diameter
och R skifvans radie. Styfheten hos linan verkar ej med uti u, emedan
HBiSSl
CO CO
CO
CO
CO
CO
en
CO CJ1
CO
CO CO
CO IN3
CO
§
CO CO
c» c»
CO
eo en
lllllllll
lllllllll
lllllllll
lllllllll
lllllllll
lllllllll
lllllllll
lllllllll
lllllllll lllllllll
lllllllll
lllllllll
Hill
Linans tjocklek och skifvornas storlek. 151
Fig. 147.
vid de proportioner, som man har att välja, denne är så liten, att han
uppträder helt och hållet omärkligt. I medeltal hlir-p = t-j; sätter man der-
jemte/j =0,1 så erhålles:
u = 0,003.
Härmed, vid antagande af/= 0,24 och a = 7T,gifver equation (89):
t T „ T+t „
— =0,97, _ = 2,02, _=2,9 9,
i stället för hvilka vi kunna antaga:
* _i r_o T+t.
§ 107.
(103)
3.
Beräkning af linans tjocklek och drifskifvornas storlek.
För den 36-trådiga jerntråds-driflinan, hvarom här ensamt
blir fråga, göra vi nu den, tillfölje af dragningen T uti den förande delen
af linan, framkallade sträckspänningen uti trådarne: @x < 370 ¾, och hafva
derföre att antaga linans tjocklek d:
1) Om vid linskifvan verkar ett omkretsmotstånd P:
d=2,i
(104)
2) om N hästkrafter vid n omlopp uti minuten skola öfverflyttas:
d = 1590
v.
N
<&xBn
(105)
eller också, om derjemte s = 370 — @t betecknar den, genom linans
böjning omkring skifvan, uti trådarne uppkommande böjningsspänningen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
