Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PER HILLESTRÖM
beställde porträttbyster. En stor sak. ett verkligt
mästerverk fick konstnären dock utföra under denna tid, bilden
av Gustav III. den konung som trots sina brister av Sergel
i ett hänfört ögonblick betecknades som en »stråle av det
eviga ljuseb.
Stockholms borgerskap beställde 1790 en bildstod av
segraren vid Svensksund (bild 47). Den skulle uppställas, där
Gustav efter sjökrigets slut landsteg i Stockholm.
Konstnären har tänkt pa en gammal grekisk staty av Apollo,
ljusets och snillets gud. Som segrare, stolt men också
oemotståndligt älskvärd, iförd den s. k. svenska dräkten,
är konungen avbildad i den berömda statyn vid
Skeppsbron. Här sammansmälter bade det livfulla i den franska
konsten och det majestätiska i antikens.
Sergel dog i Stockholm den 26 februari 1814. E. M. Arndt,
en ädel tysk fosterlandsvän, som både älskade och grundligt
förstod det stambesläktade Sverige, skriver: »Sergel var en
djärv och fri ande. Majestät i tanke och vilja utgör hans
karaktär och karaktären i hans konst. En vacker och ståtlig
man med stark kroppsbyggnad, hög panna och glänsande blå
ögon, tillika en av de kunskapsrikaste och angenämaste
sällskapsmänniskor. För första gången hade Sverige i
Johan Tobias Sergel fatt en infödd konstnär, vilken kunde
jämföras med de store i utlandet. Xästan jämnåriga med
Sergel voro tvä svenska mälare. Lafrensen d. y. och Hille-
o +
ström, vilka bägge studerade i Paris.
Per Hilleström skildrar svensk borgerlighet. Han
föddes 1732 i Roslagen och började sin bana som tapetvävare.
Det behövdes svenskar, som kunde konstnärligt utföra de
svåra handvävda tapeterna. Dessa ytterst dyrbara
vävnader. utförda i vävstolar med upprättstående varp.
användes såsom väggtapeter — gobelänger — eller för att
kläda slottsmöbler, och de utfördes vid denna tid bäst i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
