- Project Runeberg -  En konstig blandning /
231

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Original

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om han kunde komma över någon riktigt levande.
Då var det hans stora nöje att lägga ner osten i
brännvin och njuta av »matkarnes» drunkning. — De dö
en ljuvelig död! sade han.

Men det kunde hända, att han efter middagen satte
sig vid pianinot och spelade »något riktigt». Jag tror,
att bland det han gillade mest, var Barberaren.
Jag glömmer icke hans gråa skägg mot pianots
rödbruna färg och hans glasögon, som speglade och
reflekterade alltefter hans rörelser.

En gång varje vecka bjöd han mig på precis ett
glas punsch i Stadshusträdgården. Bjöd mig, som varit
klubbmästare i Östgöta nation i Uppsala! Och då
talade vi om konst. Han försäkrade, att jag icke kunde
bli konstnär, därför att jag icke gjorde ren min palett
efter hans principer. Och han var övertygad om att vi,
som sysslade med något så ålderdomligt som målning,
mycket snart skulle distanseras av fotograferna,
särskilt om de började fotografera med färg.

Men osten var hans särskilda fluga. Den köpte han
som sagt själv och ville icke ha den i trekantig form
utan fyrkantig, vilket alla osthandlare reagerade emot.
Men osthandlarna serverade vördnadsfullt det
överstelöjtnanten behagade och gömde på protesterna, tills
han lämnat butiken.

Gamla fröknar gillade han icke. En ung släkting
till honom gick i gymnasiets sista klass och fick aldrig
vara i fred för tanter, som dagligen hälsade på den
unge mannen för att höra efter, om han verkligen
med flit och allvar läste på studentexamen. Så
småningom blevo deras besök för många och för
besvärande. Då skaffade han sig ett par levande snokar, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:12:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konstigb/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free