Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ulysses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framför han sin bön så här: — Intet större rykte kan en
man förvärva än med sina armar och fötter! Kom
därför, du främmande fader!
År nittonhundratjugufyra, just i år, menar
mänskligheten detsamma. Allt upprepas.
Ulysses deltager i diskuskastningen efter att ha
vägrat länge, ty han har genomlidit så mycket. Han
har haft för mycket att tänka på. Men då Euryalos
börjar förolämpa honom och säga att han icke ser
ut som en sportsman utan som en provryttare eller
grosshandlare, ilsknar han till och säger: — Du är
skön, men ditt tal saknar behag. Dina opassande ord ha
sårat mitt hjärta. Jag är icke så okunnig i sport som
du tror. Jag var bland de starkaste, innan krigets och
havets mödor försvagade mina krafter. Men trots allt
vill jag försöka!
Och han försöker och segrar.
Då blir han fräck och glad. Bonden i honom
kommer fram. Han säger, översatt till lantlig svenska —
jag ser honom niga, fioppa och slå ihop händerna
över huvudet som en berusad sjöman: — Come along!
Kom här, hur många som vill! Ska vi boxa eller
brottas eller springa kapp? Jag kan sköta ett
kastspjut bättre än ni med era pilar. Möjligen kan någon
av fajakerna springa förbi mig, därför att jag inte
kunnat sköta mina ben på sjön, där jag slitit så ont,
men kom här bara! Go on!
Euryalos blev generad och skänkte främlingen ett
svärd av koppar med silverfäste och elfenbensskida.
Ulysses hängde svärdet över skuldrorna och sade:
— Måtte du aldrig känna någon saknad efter din gåva!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
