Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mitt midsommardrama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fram ur ett snår. Tre ståtliga, välklädda karlar. Stigen
var otydlig och de tycktes söka sig fram.
— Hallå, ropade Lindberg.
— Hallå! svarades. De upptäckte oss och närmade
sig.
— Är detta vägen till kapten Lindbergs villa?
frågade den längste av männen på engelska.
— Jag är kapten Lindberg. Vad kan jag stå till
tjänst med?
— Ja, jag kommer egentligen för att tacka er,
herr kapten, för den tjänst ni gjorde mig förra
sommaren.
— Har jag gjort er någon tjänst? Det vet jag
ingenting om. Men har jag gjort det, så mycket bättre.
För övrigt hör jag, att ni inte är engelsman. Ni är
tysk. Tala alltså tyska!
— Gärna!
Och mannen började tala tyska. Han såg
ovanligt trevlig ut, regelbundna drag, kloka intelligenta
ögon, storväxt, axelbred. Hans kamrater föreföllo också
behagliga, tydligen bildat folk. Alla verkade
sjöofficerare. Jag fäste mig särskilt vid den minsta av dem,
en man med skarpa, energiska linjer i ansiktet,
beslutsamma läppar och ögon. Den tredje var en lång mager
man med något aristokratiskt över sig.
— Jo, kapten Lindberg, ni räddade mig i somras,
sade den förste, som tycktes vara ledaren. Ni räddade
min fina båt — och jag hör till dem, som kunna känna
tacksamhet och visa den också. Men vem är er kamrat?
— Då ni inte har föreställt er själv, kan jag inte
föreställa honom.
— Nå — — — man har sagt mig, att ni är en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
