Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mandus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Ja ’ar botat min ryggmatist h’ätter mor mins
gamla resäft. H’en tar fastanes sputt varenda morron
h’å stryker dä h’i knäveckena —
— Fastanes sputt? Va menas med det?
— Dummer! Innan h’en ’ar h’ätet h’om morna!
Dä h’a dä h’enda som jälper.
Mandus hade redan lagt in en fruktansvärd
mullbänk av mitt Ljunglövs och höll på att stoppa sin
sura pipa med min fina engelska tobak.
— Nu sir vi varandra h’inte mer, H’engström! Ja h’ä
dåli! Dä h’ä välan dön, som kommer.
Jag förnekade detta och reste. Men jag träffade
honom ännu en gång. En s. k. tillfällighet gjorde att
jag kom i närheten av hans ö och fick tid och tillfälle
att hälsa på honom. Han låg i fållbänken och log
med hela ansiktet — käften full av snus.
— Nå, hur har Mandus det? Hur står det till?
— Förskräcklit! Förskräcklit! Dä så mycke så ja
kan ’älsa på ’onom, H’engström, men h’inte mer
’äller! H’å så ’ar ja fått sån där gubbklåda. Dä kliar
h’över ’ela kröppen. Dä h’ä rent som h’om käringa
skulle kalla på mej!
— Å — hon ligger väl lugn i sin grav!
— Var h’inte säker, H’engström, var h’inte säker!
De ’är h’ä som h’ett bud h’ätter mej. Si ’o kom
h’allti, käringa ’ur jäkli ja var mot ’a! Dä var h’en
gång vi ’adde grälat nåra dar h’å ja tänkte: Nä detta
ska faen stå h’ut mä! H’å ja to’ storbåten, h’å lassade
i h’alla våra fjorton höner h’å tuppen mä, h’å h’en
kagge konjak på fyrti liter — ’önsena ’adde ja h’i bur,
men kaggen, ’an var fri, h’å ja segla h’ut te Storskäret
mä h’alltihop h’å låg där h’i min sjöbod h’å lät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
