- Project Runeberg -  Konstanteckningar från en resa år 1849 /
190

(1851) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

värd utmärkelse att få å ett sådant byggnadsverk inrista
sitt namn.

I afseende på kyrkans olika stilar torde någon
tycka, att de särskilda byggmästarne skäligen bort
mera lämpa sig efter byggnadens hufvudsakliga
anordning, så att den ej framstått i så mångartad gestalt.
Härvid bör endast erinras, alt, alltefter som medeltidens
högre byggnadskonst utbildades, hvarje mästare följde
sin samtids byggnadsart, men man sökte dock att i
möjligaste måtto gifva del hela en passande hållning.
C. von Hårleman har i sådant afseende vidblifvil de
gamle arkitekternas exempel, alt han följt sin samtids
byggnadsmanér, men han har tyvärr ej besinnat, alt
kyrkan var en hufvudsak, och ett torn dervid en bisak, och
att sålunda den förra bort alltså haft något inflytande på
det sednares anordning. Den af sin samtid prisade
mannen har icke känt ännu mindre begrundat, hvad skalden
menat med följande utrop: Procul, procul esle, profani.

Att man för en så ansenlig och kostsam kathedral
valt en stenart, som ej länge uthärdade luflens åverkan,
kunde med något skäl klandras. Då god tillgång på
gråslen linnes i närheten, kunde sådan med fördel blifvit
till denna byggnad använd. Det är bekant, att man
i forntiden liksom nu kunnat ulan svårighet arbeta
gråslen. Flere af Skånes landlkyrkor bestå till stor del af
huggen gråslen med Gna ornamenler af samma material.
Men det visar sig allestädes, alt man vid uppförande
af våra gamla kyrkor begagnat den slenart, som
kostat minst forsling och minst arbete. Derföre ha våra
helgedomar blifvit uppförda af grå- sand- eller kalk- ja
slundom af flintsten. Dåtidens byggmästare hade ej
såsom vi genom erfarenhet inhemlat, att lös sand- eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:11:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konstant/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free