- Project Runeberg -  Komedi! /
165

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

165

död, alt du bortvisat vår ende son ur hans
fäderne-hus!»

Han lyfte hennes tårdränkta ansigte och såg henne
med glad tillförsigt i ögonen. »Dumheter, Greta lilla,
det är enda medlet att göra någonting ordentligt af
pojken. Mor, har du inte längre förtroende till din
gubbe? Nå, så skall du väl få veta då, hvad min
mening är. Hans är ett tjurhufvud lika väl som jag . . .
och han förlorar lika lätt modet, som jag gjorde i min
ungdom. Understödja vi hans nycker, så blir han en
bortfuskad qvacksalvare och ingenting vidare, men lägga
vi hinder i hans väg, då skall hans trots och
egensinne bli den bästa sporren att drifva honom framåt.
Jag har tyckt om, att gossen svultit och försakat för
att drifva igenom sin vilja, och emedan jag vet, att
det behöfs en eggelse för att inte slappas, så reser
jag klippor i hans väg, hvilka han måste öfverstiga.
Ingen stor man har ännu blifvit född, som genast haft
lagerkransen liggande i vaggan, han har måst tillkämpa
sig honom, blad för blad. Och torka derför dina ögon,
Greta, jag har menat det väl med Hans och hoppas,
att mitt stackars enfaldiga förstånd funnit rätta vägen
till hans lycka.»

Hon skakade på hufvudet. Hennes ögon strålade
visserligen af öfverraskning och glädje öfver dessa
upplysningar, men hon hviskade vemodigt: »Det behöfs
ingen sporre mera för Hans, driffjädern, som eggar
honom framåt, den sitter Mr/»

»I hjärtat? Åh, för tusan!»

»Han vill göra mig frisk, far, derför blir han
läkare.»

»Dårskaper, Greta, du är, Gud ske lof, alldeles
frisk. Men det har pojken ärft af dig, att en poetisk
slöja alltid måste väfvas omkring allt, innan det kan
duga för er. Nå, behåll i Guds namn din fromma
tro, det kan ju blott lända pojken till ära. Och nu
upp med hufvudet, gumma. Titta ner för vägen der.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free