Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
som hvirflande kaleidoskopbilder draga de förbi,
tjusande öga och själ.
En liten spiraltrappa leder upp till en i många
smårum afdelad sal. Väggarna äro betäckta med
go-beliner och sinnebilder från flydda dagar, då svärdet
och spjutet i riddarens hand sb^efvo godtyckliga lagar.
Väldiga horn, hufvud af uroxar, fällar, sköldar
och vapen smycka tornérsalen, och från de små
tornkamrarna vid sidorna inträder man i de olika
stånden, der ädla qvinnor och män öfva medeltidens
handtverk samt ställa forna tiders industri i den
moderna välgörenhetens tjenst. Dekorationerna äro rent
af mästerligt målade. Går man fram till den första
nischen, tror man sig se en månbelyst gata i
Niirn-berg. Längst framme står mästar Sachs lilla hus, och
på träpallen sitter verkligen lifslefvande den hederlige
mästaren och syr de vackraste små skor. — Ryktet,
att grefve Moringen, kronprinsens alltid glade och
lif-vade adjutant, under flere månader gått i lära hos en
af hufvudstadens berömdaste skomakare, för att på
basaren som en Hans Sachs kunna umgås med becktråd
och syl, hade för länge sedan flugit genom salongerna,
och nu fick man med egna ögon se den genomroliga
verkligheten. Åh, så herrarna afundas skomakaren
med den niotaggiga kronan 1
Under högljudt jubel nalkas kunderna; han får
ställa de näpnaste fötter på sitt knä, får omsorgsfullt
taga mått till en toffel, och medan han välbehagligt
profvar, förstår han att med vackra ord krydda
arbetet. Mången röd kind blir hetare, och månget
naivt hjärta skulle vilja slå vad, att det blott
behöf-des .den ringaste vink med denna toffel för att för all
tid komma säsonglejonets lockiga hufvud att böja sig
under den.
Ur nästa nisch höres en dämpad hornblåsning. —
Der står Margareta på altanen och ser ned åt Rhen.
»Gud skydde dig, för stor den lyckan skulle varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
