- Project Runeberg -  Komedi! /
54

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

Två alldeles motsatta poler berördes vid denna stumma,
obarmhertiga kritik. Först mönstrade Aglae sin
om-gifning med den tanken: »Hvilket intryck kommer och
måste grefve Uggley väl hafva, när han första gången
beträder dessa rum?» — och hon tyckte, att ingenting
var godt och vackert nog. Och sedan hon retat upp
sig tillräckligt och i fantasien utmålat för sig, hur
dessa salonger borde fullproppas med ännu mera i
ögonen fallande rariteter, gick hon ännu en gång
igenom den lysande prakten och såg på allt, som om
hon vore den naiva, oskyldiga bondsonen, Hans
Burk-hardt, som, vid sidan af sin tillbedda väninna,
förvirrad för första gången betraktade denna sagoprakt.

Haha! — nu fick hon tillbaka hela sitt goda lynne,
och läpparna kröktes öfvermodigt; hon steg fram till
den höga trymån och betraktade sin strålande bild.
Ett drag af grymhet framträdde plötsligt på hennes
unga ansigte.

»Om jag dig älskar — hvad rör det dig—!d och
hennes hvita tänder framskymtade; »och om du mig
älskar — hvad rör det mig?}> tillade hon i tankarna
och var plötsligt vid allra bästa lynne.

Hon tänkte tillbaka på den tiden, då hon som
knapt fullvuxen flicka skref bref till Lucy från
Moos-dorf. Så intressant och romantiskt det var, att den
lille bondpojken var öfver öronen förälskad i den vackra
borgfröken. Han låg som en hund på hennes tröskel,
och ju sämre hon behandlade honom, och ju mera hon
förtrampade honom, ju mera sprang han efter henne.
Det hade roat henne redan som barn, och nu sedan
hon fått mognare begrepp om ett romantiskt
förhållande, eggades hon af ett samvetslöst qvinnohjärtas
hela syndiga begär att draga oskulden i sitt nät och
att under mottot: ))0m du mig älskar, hvad rör det
mig?» drifva sitt grymma spel med den samma.

Herden och konungadottern! — och det nittonde
århundradets hela, lättsinniga frihet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free