Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Saltverken i Wieliczka och Bochnia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emellertid intet tvifvel om att Wieliczkas saltsjuderier
funnits långt före Bogislaus den blygsammes dagar.
Kanske liar man just vid den tiden påträffat bättre
salt eller har kanske i följd af tartarkrigen 1241 och
1260 saltbrytningen upphört och först genom Bogislaus
och dennes gemål Kunigunda åter blifvit upptagen.
Under Vasakungen Ladislaus IV:s regering
förfärdigade grufmätaren Martin German, svensk till börden,
den första grufkartan öfver Wieliczka, hvilken
graverades af holländaren Wilhelm Hondius och utgafs i fyra
taflor i Danzig under titeln »Filum Ariadnæ in
Labyrintho».
Två förfärliga katastrofer, som hafva ägt rum i
saltschakten, äro upptecknade af historieskrifvarne. Den
första timade år 1510 i början af Sigismund I:s regering.
En illasinnad arbetare anlade eld i ett schakt, hvarvid
många människor kväfdes af röken. Med egen lifsfara
lyckades saltmästaren Andreas Koscielecki släcka elden.
Den andra olyckshändelsen ägde rum år 1644. I
schaktet Bonari antändes genom oförsiktighet höet. Alla
arbetare och hästar, som befunno sig i schaktet,
dödades af elden och röken. Denna eldsvåda var icke
fullständigt släckt förrän ett år efteråt. Under August II:s
tid plundrades saltverken af konung Karl XII och
svenskarne.
Sedan Galizien kommit under Österrike, har
saltproduktionen i Wieliczka ökats i hög grad. År 1892
belöpte den sig till 70,000 ton och i verken sysselsattes
omkring 900 arbetare; nu uppgår arbetspersonalen till
öfver 1,200 och den årliga produktionen närmar sig
80,000 ton. Saltet sändes hufvudsakligen till de
kringliggande österrikiska länderna och till Ryssland. För
dess malande finnas på platsen egna kvarnar, några
med vanliga kvarnstenar, andra med dismembratorer.
Saltverken äro ända till 300 m. djupa och bestå af
sju etager eller horisonter samt åtta schakt, som gå i
dagen. Största utsträckningen af saltstocken från väster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
