Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nam-Bok, Lögnaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
girningar förde den ur kursen. Roddaren paddlade
med större styrka än skicklighet och närmade sig
i sicksack under stort slöseri med krafterna. Koogahs
huvud sänkte sig åter över hans arbete, och på
elfenbensbeten mellan sina knän ristade han in
ryggfenan av en fisk, vars like aldrig simmat i vatten.
— Det är utan tvivel mannen från grannbyn,
sade han avgörande, som kommer för att rådfråga
mig om, hur man avbildar saker och ting på
elfenben. Och den mannen är en tafatt karl. Han lär
det aldrig.
— Det är Nam-Bok, återtog den gamla
Bask-Wah-Wan. Skulle jag inte känna igen min egen son?
frågade hon skrikande. Jag säger och säger igen,
att det är Nam-Bok.
— Och det har du sagt i många somrar, hånade
en av kvinnorna sakta. Alltid när isen på sjön går
upp, har du suttit och vaktat dagen lång och för varje
tillfällig kanot har du sagt: Det är Nam-Bok.
Nam-Bok är död, o. Bask-Wah-Wan, och de döda komma
inte tillbaka. Det är omöjligt, att döda kunna
komma tillbaka.
— Nam-Bok! ropade den gamla kvinnan, så
högt och tydligt att hela byn blev förbluffad och
såg på henne.
Hon reste sig mödosamt och stapplade ned över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
