Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Det svenska slottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[- 216
1809-]{+1809+} avsattes en oduglig konung, vilket inte kan tydas som
en åtgärd av förtroende.
Bakom dessa båda tragedier lyser som ett flammande
eldsken 1789 års stora franska revolution.
Men här hemma skrevs konstitutionen om — och blev
sådan den ännu i huvudsak gäller. Den unge Hans Järta
fick göra’t, och hans förslag daterades den 6 juni 1809. Han
betecknade själv den nya regeringsformen såsom »ej
tillkommen efter någon av de samhällskostymer, som då voro
moderna i det övriga Europa, utan efter den uråldriga
svenska dräkten med bondtröjan närmast livet». — Folkvälde
alltså.
I regeringsformens fjärde paragraf heter det ännu i dag:
— Konungen äger att allena styra riket på det sätt denna
regeringsform föreskriver; inhämte dock, i de fall, här
ne-danföre stadgas, underrättelse och råd av ett statsråd,
vartill Konungen kallar och utnämner kunnige, erfarne,
redlige och allmänt aktade, infödde svenske män av den rena
evangeliska läran.
Vad som avsågs med de avgörande och högst väsentliga
inskränkningarna, framgår av det memorial, som skrevs av
Hans Järta och överlämnades tillsammans med lagförslaget
av 1809 års Konstitutionsutskott:
— Utskottet har sökt att bilda en styrande makt, verksam
inom bestämda former, med enighet i beslut och full kraft
i medlen att dem utföra; en lagstiftande makt, visligt trög till
verkning, men fast och stark till motstånd; en domaremakt,
självständig under lagarna, men ej självhärskande över
dem. Det har vidare sökt att rikta dessa makter till
inbördes bevakning, till inbördes återhåll, utan att lämna den
återhållande något av den återhållnas verkningsförmåga.
Folkmakten hade åter rest sig till motstånd mot
kungamakten. Med tiden fick detta motstånd sitt kraftigaste
verktyg hos det framträdande liberala partiet, vars strävan gick
ut på att försvaga regeringsmakten för att utvidga riksdags
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
