Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Gatans melodier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-103-] trasor, och det är det folket, som skriker ut lumphandlarens
entoniga slagdänga i stället för klädernas sång. Så här ska
det låta —
Han reste sig, gick ut på trottoaren och tjöt:
— Chant d’habits!
Stod sedan med handen kokett i sidan och såg uppåt
fönstren — tyvärr utan framgång. Tog åt sin nästan hela hatt:
■— God morgon, Monsieur! Toujours å votre service!
Varpå han stolt promenerade vidare.
Mitt syndiga hjärta gladdes, ty jag hörde på avstånd det
välkända ropet: »Marchand de chiffons» — trashandlaren,
lumphandlaren alltså! En liten pigg gubbe med glittrande
ögon gick förbi. Han bar en stor säck på ryggen. Knappt
hade han försvunnit, förrän samma rop hördes ur en
tvärgata: »Marchand d’chiffons!». Samma rop, samma melodi
––––och dock så olika. Ty den andra gick i moll. Efter
den glade lumphandlaren, som sjöng i klingande dur, kom
alltså den triste lumphandlaren, som sjöng samma visa i
moll! Hur förvandlas inte folklåtarna, medan de gå från
mun till mun genom seklerna! Undras om en lumphandlare
från 1500-talet skulle känna igen den urgamla skråsången,
om han hörde den i dag på Paris gator?
Den glade lumpsamlarens visa:
fe 9 ’n
i
I
Marchand de ch’ffons! Marchand de ch’ffons!
Den melankoliske lumphandlarens visa:
Marchand d’chiffons!
Marchand d’chiffons!
En gäll trumpetstöt — där kommer »le rempailleur de
chaises», stolreparatören. Han har tydligen mycket att göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
