Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
som inte existerar. På samma sätt overkligt
har allting omkring mig sett ut för mina ögon
under en tid. Alls inte angenämt. Nej, den
är ohygglig, denna upplösning av alltings fasta
sammanhang — innan man ännu inom sig fått
riktigt färdig en annan åskådning att vila sin
ande emot i farans ögonblick.
Emellertid tror jag mig nu vara på väg uppåt
ur brunnen. Jag tangerade botten härom natten.
Hade jag då inte haft Inga att tänka på, så
hade jag nog vid det här laget suttit på ett
sinnessjukhus och med betänksam min lyssnat
till mina egna meningslösa tjut, medan en
petitnotis i partipressen berättat om missödet.
Just denna känsla av att skrapa i botten inom
sig själv — du anar inte hur fasansfull den är!
Den kom plötsligt ungefär vid tretiden på natten
— sista natten av den vecka, som var bestämd
till väntetid. Jag låg vaken och hörde med
ganska stor förvåning att någon pratade mycket
ivrigt i mitt rum — då märkte jag, att det
var jag själv som pratade högt. Och just då
högg det! Nerverna sprängde till som vid ett
oligligt gnissel emot glas, och kroppen tycktes
vilja skilja sig från själen, hjärnan vände sig
i skallen — ungefär som när en jäsande,
grötaktig massa lyftes från en tallrik, där den legat
fastklibbad. Och någonting blir synligt, det
skymtar dunkelt fram vad som finns under.
Något smutsigt grått, insprängt överallt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
