Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Heliga Elisabet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
gula år 1229 tillbaka från korståget, som de
fullföljt fastän deras herre dött. Från Italien
hade de på hemvägen hämtat den kista, i vil-
ken hans döda kropp blivit lagd, och återförde
honom på detta sätt till hemlandet. De togo
vägen över Bamberg, där kistan ställdes ner
i domkyrkan. Dit kom Elisabet. På nytt fick
hon kämpa med sin Gud; framför den älskades
döda kropp inför altaret stod kampen. De två,
som bevittnade den, ha talat därom med bävan;
det var hennes båda tjänarinnor, som på av-
stånd vakade över henne. Som en förstelnad,
dödsfrusen efter färden genom människors ond-
ska, böjde hon först stelt sitt huvud och pri-
sade Försynens rådslag. Men så gick det inte
längre, hon var inte bara Guds tjänarinna, hon
var också kvinna, tjugo år, och den döde var
hennes älskade! Som en storm av eld jagade
plötsligt sorgen och saknaden fram genom hen-
nes hjärta, och medan vaxljusen lyste stilla över
hans svarta kista och där utanför den lilla gyl-
lene kretsen av ljus gapade kyrkans svarta mör1
ker — då anropade hon i ångest och nöd sin
Gud.
— Du vet ju, Herre, att jag skulle ha satt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
