Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Kosacklägret stormas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bob och Kobo situationen med röfvarhöfdingen. Alla voro
ense om, att om flodöfvergången måste ske hals öfver hufvud
under kamp mot fienden, var det bäst att företaga den snarast
möjligt.
Något före soluppgången bröt man därför upp under
fullständig tystnad, och man satte sig försiktigt i rörelse mot Yalu.
Samma marschordning iakttogs som man följt alltsedan uppbrottet
från klyftan, blott med den skillnaden, att Bob och Ah-Sam nu
redo i spetsen med tjuntjushöfdingen, medan damerna anförtrotts
åt Kobos vård.
De redo framåt under en haltimme; därefter föreslog Bob,
hvars nervositet ökades i samma mån som man närmade sig
floden, att två eller tre skulle till fots smyga före de andra för att
förvissa sig om att — i egentligaste mening — kusten var klar.
Vid närmare eftertanke beslöt han att gå själf i sällskap med
Ah-Sam och höfdingen. Han underrättade Kobo om sin afsikt.
Japanen fann förslaget godt och lofvade vara styresman för skaran,
tills Bob kom tillbaka.
De tre smögo sig nu åstad. Öfver himlen till vänster om
dem spred sig en matt ljusning, då de hörde sorlet af vatten i
framför sig. Följande ett spår, som höfdingen kände till, kommo
de slutligen fram till floden, till en punkt omkring en halfmil
nedanför vadstället. Ännu var det så pass skumt, att de ej utan
fara kunde fortsätta rekognosceringen; de lade sig därför ned i
skydd af ett busksnår och väntade några minuter. Sedan smögo
de sig åter framåt med än större varsamhet och med alla sinnen
spända.
De gjorde nästan genast en i hög grad oroväckande
upptäckt. Några famnar nedåt floden sågo de en rysk vaktpost. Ett
stycke längre bort, lägrad nära flodstranden, sågs en stor rysk
styrka bestående hufvudsakligen af kavalleri, men äfven af flere
infanteriregementen, och en ännu större styrka höll den motsatta
stranden besatt.
Ingenting utom det faktum, att ryssarna ej fruktade någon
fiende bakom sig, hade räddat Bob och hans sällskap från att falla
i deras händer. Äfven som det var, föreföll flyktingarnas
belägenhet nära nog förtviflad. Det var hopplöst att söka öfvergå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
