Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Magiska knutar (trollknutar), knutar med rituell och symbolisk betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den med den gordiska knuten. Men, såsom Paul
Wolters[1] påpekar, var herkulesknuten tydligen en
knut, som användes dagligdags.
Plinius (Hist. Nat. 28, 63) uppger, att man brukade
förbinda sår med denna knut. Det är märkvärdigt,
säger han, hur mycket fortare såren läkas, om
förbandet är gjort med en herkulesknut. Och han
tillägger, att det även eljest har ett nyttigt inflytande
att dagligen bära en gördel, bunden med denna
knut, »quippe cum Hercules eum prodiderit»
(emedan Herkules har förlänat oss densamma). Denna
tro har man velat sätta i samband med en
föreställning, som var utbredd i Italien lika väl som i
Grekland, att Herkules var en gud, som kunde
avlägsna sjukdomar och allt annat ont.
Hos romarna hopfästades brudens yllegördel
med en herkulesknut, som mannen borde lösa vid
bilägret, till ett tecken, att han skulle bli lika lycklig
i fråga om att avla barn, som Herkules, vilken efterlämnade
sjuttio stycken. (Festus Pauli. p. 63, Müll.)
Med bruddräkten övertogs den sedan av vestalerna.
Dessa betraktades, ehuru jungfrur, som gifta kvinnor,
och buro de giftas dräkt, hårflätor o. s. v. i övrigt.
På de statyer av vestaler, som funnos i Vestas
tempel i Rom och som i senare tid blivit
framgrävda, ser man även gördeln och knuten.
Statyerna finnas avbildade i Jordans Tempel der Vesta,
och av flera av dessa bilder (N:r 2, 7, 9, 10 och 17)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
