Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Om knutar i allmänhet, knopar och stek m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
knopar (se längre fram!) torde detta spela en viss
roll.
Sjömän tala aldrig om knutar, men väl om knopar
och stek.[1] Vad skillnaden är mellan dessa båda
slag av knutar, är icke utan vidare klart. Man
säger, att stek är det sammanbindningssätt, som
användes, då ändan av ett tåg skall fastgöras vid
något föremål (rundhult, pållare m. m.) eller vid ett
annat tåg med avsikt att lätt och hastigt kunna
losstagas (»stickas av»). Ett stek får sålunda icke
liksom en knop samsa åt sig, när det utsättes för
frestning (se Nord. Fam.-bok, artikeln Stek, 1898, av
kommendörkapten R. Nissen samt Ekelöf: Nautisk
Ordlista. 1889!). Detta gäller utan tvivel i många,
men ingalunda i alla fall; gränsen är icke fast, och
den här angivna skillnaden, att stek äro avsedda
att lätt kunna lossas, men knopar att »sitta för
gott», synes mig tämligen godtycklig. En mera
genomgripande skillnad, som jag tror varit den
grundläggande och ursprungliga, är följande: ett
stek (eller stick) göres med tåget (linan o. s. v.) i dess
helhet; men vid knopen uppdelas tåget o. s. v. först
i sina beståndsdelar (kardeler, dukter, strängar),
vilka sedan på ett eller annat sätt knopas samman
med varandra eller med motsvarande parter från
ett annat tåg (liksom vid splitsning således, som
emellertid är långsträckt och ej gör skäl för namnet
knop) till en knoppformig knut. Härav benämningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
