Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drottning Pettersson - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125 DROTTNING PETTERSSON
levde där som en prinsessa. Man hade åtta rätter
mat till lunch och lika många till middag, ja flera.
Hon behövde aldrig göra någonting själv, hennes
minsta vink åtlyddes. Vad hon gjorde? Red, jagade,
spelade tennis, läste en rolig bok, klädde om sig.
Hon hade alltid huset fullt av gäster, stor middag
var kväll, herrarna i frack. — Lägger du kläderna
på golvet? — Ja, det kan du tro jag gör.
— Leds du aldrig? frågade en av kamraterna,
som var en så trofast själ, att hon inte kunde tänka
sig livet annat än i Broköping.
— Aldrig! Min man ser efter att jag inte leds.
När jag är sjuk ...
— Jaså, sjuk har du ändå varit?
Ann-Charlotte kastade en snabb blick upp mot
verandan. Hon ryckte på axlarna.
— Det var ingenting allvarsamt, men man måste
ju bli acklimatiserad. I alla fall, så vek min man
knappast från mitt läger. Å, ni skulle se mitt
sovrum i blått och silver!
— Det var roligt, kära Ann-Charlotte, att du fått
det så bra, sade klassföreståndarinnan vänligt
däruppifrån. Sanningen att säga, tyckte vi alla du var
bra ung att flytta så långt från de dina.
— Ja, sade Ann-Charlotte oändligt vuxet och
verserat, det är ju en risk att gifta sig med vem
som helst, och då än mer med en utlänning. Men jag
är glad, att jag råkat så väl ut.
Inom sig tänkte hon: tror de mig? Eller hör de,
att jag ljuger? Men lärarinnorna tycktes fullkorn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
