Knäppar på lyran / 67 (1844) Author: Elias Sehlstedt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Åkarhästs Memoirer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Och ingen var prisad som jag, då jag kom För gigg eller schäs, Och ingen det fans, som ej talade om Slädtrafvarn på Näs . . . Men, ack! hvarför tala ”om barndomsminnen, De rosengårdar i ädla sinnen!”          Det grefliga huset gick plötsligt omkull, Ty grefven blef död. Och genast blef såldt både silfver och gull För penninge-nöd. Ack! tiden förändras: man tog mig från krubban Och slog för en spottstyfver bort under klubban.          En länsman mig köpte, ett as, likagodt, Han slogs som en ryss. Men väldet blef stackot, han hade för brådt, Då han red mig till byss; Ty öfverbalansen med ofrälse-benen Han tog och slog nacken till döds emot stenen.          Till Stockholm med halmtapp man sedan mig dref, Och utan protest Jag såldes vid Munkbron och åkarhäst blef, Det känner jag bäst . . . Misshandlad och svulten — hvem skildrar min smärta: Hos åkar-embetet fins alls intet hjerta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>