Kom, flicka, och bebo med mig
Mitt tjäll i norden gömdt!
En tro så ren jag lofvar dig,
Ett hjerta godt och ömt.

        Det tjället står bland gran och fur
Vid mörkblå spegelvik.
Mot stormen skyddar fjällets mur,
En forntidskämpe lik.

        Tro ej hvad lögnen sprider ut,
Tro ej dess falska ord:
Att rosor finnas söderut,
Men björnar blott i nord!

        Mitt hemlands berg sig spegla der
I forsens silfverfall,
Och våren är mer skön än här,
Fast vintren mera kall.

        Såg du mitt land i sommargrönt,
Der elfvens silfver rann,
Du tänkte: drömmen skapar skönt,
Mer skönt ej skapar han.