Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Första boken
- Keksin tulva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Man hade fått fetaste lax på sin lott;
och Niskalas skägg dröp av skinande flott.
— — — — — — — — — — —
Men nere i Torneå där blev det tjut,
när strandbodar foro med älven ut.
Där sökte man kraftigt Guds skydd emot farorna,
när vattnet tog hand om båd’ isen och varorna.»
*
Mer de som kände till Torne träsk och hört, hur det
kommit vältrande fram genom dalen högt däruppe,
förundrade sig dock högeligen över att skadan ej blivit än större
genom denna stora, tidiga översvämning. Byggnader hade
rasat, kreatur hade drunknat, men ej en enda människa hade
fått släppa till livet. Detta var ju dock ett under.
Det var uppe vid Junosuando by, som undret skett.
Torneträskets vatten, som med ens hade lösts ur sitt fängsel
av den glödande solens makt, som den våren var stor, hade
kommit rullande fram genom vildmarken i den gamla fåran,
svämmande vilt över bräddarna, ryckande upp träden med
rötterna och skjutande torvor och jord framför sina
grumliga vågor. Härav bildades hinder och väldiga dammar
ibland, i vilka isen tog fast. Men vattnets raseri växte
med hindrets styrka. I ursinnig kraft bröt det ned damm
efter damm. Och så gick det vidare utför. Där kom en lavin
av is, och skogens trän, grästorv och stenar rullade ned
genom ödemarken. Det knakade och brakade överallt,
gnisslade, smällde, susade, brusade, klirrade och klingade. Det
lät som skott ur kanoner eller tordönens skrällar, när isen
rämnade och fördämningarna brusto; och sedan gick det
vidare utför forsar och sel i yrande fart utan rast och
ro. Djuren flydde in i skogarnas djup. samt upp mot de
höga bergen. — Så var det i översta vilda obygden, och
då var nog skäl att bäva för bygden.
Nu var vattnet ej långt från Junosuando by. Det kom
en lapp i pulka efter en vettskrämd ren. Varifrån han kom
visste ingen, och ingen hade hört om en färd i så rasande
fart. Han flög över snön som en galning; och vart han kom,
där en boning fanns, hördes det vildaste tjut: »Älven kommer!
Tulva tulee!» Genom Junosuando by gick ock den vilda
jakten mitt i natten.
När finnen sover sin nattliga sömn, kan endast en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:57:43 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/klotrumm/0118.html
