Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken - Keksin tulva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vilken sedan fader berättat för son i hundrade år. Om den
skrevo spelmän i bygden underliga kväden, dem man
lärde i svarta pörten dalen utefter. De sjöngos med toner, som
kommo av sig själva från öde vidder, från mörka skogars
djup, från skummande forsar, som bröto sig över svarta
block mellan slipade hällar.
»Väldiga vatten vältrade fram.
Älven vid Pajala ingen nu lodar.
Irrande isen ilande sam,
stjälpte vid Kengis de kornfyllda bodar.»
»Hela bygden börjar knorra.
Alla strupar bliva torra.»
»Om blott Herren nu mig hjälper,
så att stugan icke stjälper
och min visthusbod ej nås,
skall jag laga kyrkans ås.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>