Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herr grefven var så värdig, grefvinnan så god,
att ofta hon grät med sjålfva grindstuggumman,
hvar torpare väl spillt för dem gärna sitt blod,
om en gång skulle röras ofredstramman.
Och unge hans nåd och liten fröken huld,
de hade då hjärtan af renaste guld.
Här trifdes inga sorger, blott gamman och fröjd,
i lägsta koja lyste det så soligt,
och ingen här fanns som ej lefde förnöjd,
som ej med godsherra språka fått förtroligt.
Men ack, att ej tiden kan nånsin stå still,
att anor och arf icke städse räcka till!
Det böijade att mörkna vid tidernas- bryn,
den gamla tingens ordning var svunnen,
och mången glad förhoppning och mången ljuflig syn
blef en inbillning blott, ett bländverk funnen.
Här kräfdes annat mod än i fadernas tid,
här skreds hän mot brytningars väldiga strid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
