Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klassicitet och germanism - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IY.
>■4 ldrig mötte lyrans gud en makt, hvilken
*J så helt förintade hans stränghet och hans
heliga allvar som humorn. Hvad är då denna
humor? — Dålig smak! svarar Aiskylos och
vänder sig i sin graf. — Barbarernas försoning med
sin egen fulhet! svarar Cicero, och det pyr och
sjuder i hans aska som när en vindroppe faller
i ett romerskt glödfat. Hur skola vi då själfva
nämna humorn? Han är en Homeros, som
blef född i en nordeuropeisk gäststuga och
tvagen i ett ölkar och som i dopet undfick den
egendomliga bestämmelsen att af ren godhet
upplösa allt till intet. Han måste se det lilla i
den stora Zevs, men det stora i de små
pyg-méernas strid mot tranorna, det fula i Helena,
men det sköna i den lama gamla Anchises och
det harmlöst roliga i de fasansfulla ormar, hvilka
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
