Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Kinematografien som undervisningsmedel - Ett citat ur »Naturvetenskapliga kåserier»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
b) Ett citat ur »Naturvetenskapliga kåserier».
I »Naturvetenskapliga kåserier» skriver på ett ställe
dess författare prof. Bengt Lidforss angående växternas rö-
relseyttringar: »I sådana fall — — — t. ex. hos sensitivan
kunna också de retbara bladskaften utföra sina rörelser med
en förvånande snabbhet — förvånande därför att den mera
erinrar om djurens rörelser än om växternas.
Om vi emellertid, följande en anvisning av Pfeffer,
tänka oss en människa, som från sin tidigaste barndom skå-
dat växtvärldens brokiga liv i tusenfaldig förstoring, så skulle
en sådan individ säkerligen aldrig kommit att tillskriva väx-
terna den sinnesslöhet, som Aristoteles och Linné tilltrodde
dem. Ett sådant öga skulle se hela den myllrande skaran
av fritt kringsimmande lägre växter, somliga styrande kurs
mot ljuset, andra uppsökande halvskuggan eller skuggan, och
bakteriernas snabba rörelser mot ett på avstånd uppdykande
flugben skulle te sig som ett motstycke till rovdjurets spräng
mot ett varmblodigt byte. Ett sådant öga skulle också, såsom
mikroskopet faktiskt visar det, se växande rötter och stänglar
utföra liksom trevande rörelser, de efter ett stöd kretsande
klängena skulle tyckas röra sig lika hastigt som väderkvarns-
vingar, och hos varje högre växt skulle det varsko raska
orienteringsrörelser, framkallade genom yttre faktorernas ret-
verk. För en med sådan synförmåga utrustad människa
skulle det ha varit en självklar sak, att växterna äga sinnes-
förnimmelser liksom djuren, och den Linnéanska uppfatt-
ningen av växterna skulle synts honom lika obegriplig, som
om någon ville påstå, att en häst saknar syn och hörsel»,
Vi ha tyvärr långt ifrån alla en förmåga att så kunna
skildra, att så kunna måla livet med liknelser och ord, som
»Naturvetenskapliga kåseriers» författare har kunnat det.
Kinematografen är det, som förhjälper människan till en se-
endets förmåga att blicka in i det växtvärldens oavlåtligt
handlande, rörliga liv, vilket annars blott var förunnat en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
