Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Ur kinematografiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rare parisisk naturell, så blev det i Amerika filmbolagen:
Edison, Amerikan Biograph, Vitagraph och Independent Mo-
ving Picture samt senare Selig och Kalem, som sökte samma
utbredning för filmbilder med betraktelsesätt och idéer mera
karaktäristiska för amerikanskt kynne.
Det var visserligen från Frankrike genom de äkta s. k.
»film d’art», som man först kunde erhålla en föreställning om
att konstnärlig kinematografi vore en möjlighet, men det var
hos några av de bättre amerikanska firmorna, som denna
möjlighet, låt vara rätt ofta med naiva och robusta motivr
blev mera regelbundet förverkligad.
Om de båda pathéartisterna Max Linder och Prince
hos ansedda tyska teaterrecensenter kunna frammana erkän-
nanden för obestridlig äkta humor, sä har nog också vita-
graph-artisten Maurice Costello tillvunnit sig en internationell
popularitet, som näppeligen torde kunna rubbas.
Alltför länge dröjde det likväl, innan ett positivt arbete
till kinematografiens förbättring var skönjbart. Endast i högst
enstaka fall kunde ett sådant med rätta påvisas, åtminstone
vad beträffar den, om man så får säga, artistiska kinemato-
grafien. Men likväl, den som fick se det för några år sedan
av Henri Lavedan skrivna filmskådespelet »Judas kyss»,*) en
äkta film d’art, minnes det nog än: det fulländat konstnärliga
spelet med det pietetsfullt värdiga i hållningen hos den av
huvudfigurerna, som ej ett ögonblick fick profanera för att
kunna anses värdig sin uppgift. Förf. förmådde ett par av
sina kamrater, som ej ofta brukade besöka biograferna, till att
se denna bild. En av dem yttrade vid utträdet ur biograflo-
kalen: »Jag är omvänd till förmån för kinematografiens möj-
ligheter». Kinematogram av sådant slag voro dock som
några droppar i havet. Lyckligtvis erhöllo de efter ett par
tre ar ett nagorlunda talrikt och värdigt kamratskap i filmer
av de nyssnämnda amerikanska tillverkningarna. Och vad
*) Förevisades våren 1909 i Malmö,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
