- Project Runeberg -  Kim, hela världens lille vän : berättelse från Indien /
276

(1928) [MARC] Author: Rudyard Kipling Translator: Ezaline Boheman With: Fredrik Böök
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3°°

Rudyard, Kipling

»Har du träffat Pärlornas läkare?» Han bredde,
ut sitt långa turbankläde och rullade det snabbt och
skickligt om sina höfter och länder, så att det
efterliknade en Saddhus gördel.

»Ah, du känner således hans metod? Han har en
tid varit min lärare. Vi måste blotta dina ben. Aska
läker sår. Smörj på duktigt med aska.»

»Jag var en gång hans stolthet, men du är nästan
ännu bättre. Gudarne äro välvilligt stämda mot oss!
Giv mig nu det där!»

Vid dessa ord pekade han på en liten ask med
opiumpiller, som låg ibland djatens saker. E. 23 sväljde
åtskilliga piller. »De hjälpa mot hunger och kyla och
rädsla. Och de göra även ögonen röda», förklarade
han. »Nu får jag åter mod att fortsätta Spelet. Jag
saknar endast Saddhuns tänger. Var skola vi göra av
de gamla kläderna?»

Kim rullade ihop dem till ett litet bylte, som han
stack innanför sin veckrika dräkt. Därpå doppade han
penseln i gulockra och målade en massa streck på
mannens armar och bröst mot en bakgrund av mjöl, aska
och saffran.

»Blodfläckarna på kläderna äro tillräckliga för att
hänga dig, broder.»

»Det är möjligt, men jag finner det därför inte vara
nödvändigt att kasta ut dem genom fönstret... Nu
är det färdigt.» Och Kims röst uttryckte en barnslig
förtjusning över Spelet. »Vänd dig nu om och skåda,
o djat!»

»Gudarne beskydda oss», utbrast djaten, i det han
tittade fram bakom skynket som en buffel ur vassen.
»Men — vart tog Mahrattan vägen? Vad har du
gjort ?»

Kim hade gått i skola hos Lurgan sahib, och E. 23
var till följd av sitt yrke ingen dålig skådespelare. I
stället för den förskräckta, krypande Mahrattan vräkte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:49:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kim/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free