Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det likaledes, men denna långt ifrån vanliga
egenskap liar doc-k vattnet gemensam med
åtskilliga andra ämnen.
En vigtig följd af de anförda egenheterna
är den, att våra åar, dammar och insjöar icke
om vintrarne bottenfrysa, emedan isen, såsom
lättare, stannar på ytan af det nära
frysfär-diga (under -f 4° kylda) vattnet och bildar ett
täcke, som hindrar den betäckta
vattenmassans stelfrysning. Vattnets svällning vid
stel-frysningen ger sig tillkänna genom allehanda
sprängverkniögar under frostens inflytande.
Isen måste skaffa sig utrymme, när han bildas,
och vi se derföre hela bergsklyftor lösbrytas
och stora stenar höjas ur jorden, då det
fryser* Murar vittra och hvarjehanda kärl
söndersprängas af samma orsak; växterna dödas
af frosten, då denna sönderspränger de fina
rör, livari safterna fram]öpa. I sådana
mycket fina rör kan emellertid vattnet afkylas
flera grader under den vanliga fryspunkten
utan att det stelnar.
Men aldra märkligast är vattnet måhända
för de ofantliga förråd af värme, som
förbrukas för att stegra dess temperatur, och som
åter frigöras, då temperaturen sänkes. Ingen
annan kropp, vare sig fast, flytande eller
gasformig, med undantag endast af vattnets ena
beståndsdel, vätgasen, närmar sig ens vattnet
i detta hänseende, hvilket väsentligen bidrager
att göra allt vatten så ovärderligt såsom
upp-värmningsmedel och för andra ändamål. I
nära slägtskap med denna egenskap står
vattnets utomordentligt stora behof af
smältuings-och ångbildningsvärme. För att t. ex. få
smältfärdig is förvandlad till fryskallt vatten
eller för att få kokhett vatten fprdunstadt
till vattengas nödgas man förbruka ofantliga
värmemängder, hvilka endast utföra det
mekaniska molekylär-arbete, som åstadkommer
förvandlingen, men alls icke tillkännagifvas
genom någon temperaturstegring hos vattnet
eller vattengasen. Men när omvändt vattnet
förvandlas till is, eller gasen till vatten, så
frigöras åter dessa förut bundna
värmemängder, hvilka då uppvärma isen och vattnet eller
andra i närheten befintliga ämnen. När det
således töar om vintörn, så att is och snö
smälta, förbrukas värme och afkyles
atmos-feren, hvarigenom smältningen hindras taga
sådan fart, att den vållar öfversvämningar,
medan å andra sidan, när det fryser, värme
frigöres, så att lufttemperaturen modereras.
Likaså förbrukas värme och uppkommer
af-kylning om sommaren öfverallt der vatten
fördunstar, hvaremot vattengasens utfällning
ur atmosferen såsom regn alltid medför
fri-göring af värme d. v. s. uppvärmning. ,
Af dessa orsaker och till en del äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
