Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att pulsen är liksom dubbel, hvilket i sjelfva
verket beror på den böljgång, som i
blodkärlen eger rum mellan två
hjertsammandrag-ningar.
Sfygmografen har äfven blifvit modifierad så
att den kan sättas i förening med en mikrofon
och såmedelst göra pulsslagen hörbara.
Ljuden äro så skarpa, att de kunna höras i en
stor sal, och de äro så karakteristiska, att
ett öfvadt öra lätt kan. efter dem döma om
hjertrörelsernas beskaffenhet. Inrättningen har
fått namnet sfygmöfon.
Ehuru sfygmografen åskådliggör
vexlin-garne i blodets tryck och således utgör ett
slags manometer, angifver den dock icke
vex-lingarnes belopp i vigtenheter af bestämdt slag.
Detta är deremot fallet med den inrättning,
som kallas pletysrnograf och som består af
ett vattenfyldt glasfodral, sorgfälligt tillslutet
medelst kautschukslidor och genom en
kautschukslang stäldt i förening med en
registre-ringsapparat. Om man t. ex. insticker en
arm i ett sådant glasfodral, så utdrifves
der-utur eller inkommer deruti något litet vatten,
allt efter som armens volym vidgas eller
krymper genom bjodets tillflöde eller afflöde.
Det är nu för tiden en känd och erkänd
sak, att hjernans intellektuela arbete lika litet
som något annat arbete kan försiggå utan
förbrukning af krafter eller tillgång på materiela
ämnen, som dervid förvandlas eller i någon
män förändras. Hjernan är att anse såsom ett
slags maskin, hvarigenom fysiskt arbete
omsättes till tankearbete, och hvarje tanke
kräf-ver ny tillgång på näring hos hjernan. Man
skulle kunna säga, att hvarje tankeverk vore
så och så mycket förbrukad biffstek, om
biffstekar vore den måttstock, hvarefter hjernans
näringsmängd brukade uppskattas. Ju större
ansträngning, som erfordras för tillverkandet
af en tanke, desto flera hjernceller sättas i
verksamhet. Men blodtilloppet till hjernan
blir äfven större i samma mån, som
förbrukningen af hjernsubstans tilltager. Under
sådana förhållanden är det icke att undra på,
om pletysmografen kunnat på allvar
rekommenderas såsom värdemätare för individers
olika intellektuela begäfning.
Se här några prof på hvad
pletysmografen förmår uträtta! Dr’Mosso, instrumentets
uppfinnare, bad en dag en bekant läkare sticka
sin arm i apparaten och öfvertalade honom
sedan att multiplicera 267 med 8. Det skedde,
och en af instrumentet uppritad kurva visade,
huru mycket blod som satts i rörelse för
denna räkneoperations skull. En i
hufvud-räkning mindre kunnig medhjelpare
anmodades derefter förfara på samma sätt, och det
befans nu, att kurvan utvisade en betydligt
större blodförlust. En annan dag fick Mosso
besök af en literatör, som frågade hvad det
der vattenkärlet skulle tjena till. Jo, sade
Mosso, dermed skall jag visa dig, om du läser
latin bättre än grekiska. Literatören ombads
insticka sin arm och öfversätta ett stycke
latin: registratorn visade en lindrigt sänkt
kurva. När besökaren sedan fick en grekisk
text att öfversätta, blef kurvans sänkning
mycket tydlig. Du läser lättare latinet, upplyste
Mosso, och den förvånade öfversättaren måste
medgifva, att det verkligen förhöll sig på detta
af pletysmografen angifna sätt.
Brännspeglar o
T\et finnes få verkningar i naturen, hvilka
vi tillgodonjuta mera än solskenet, men
emedan det hör till de ting, som dagligen
skänkas oss utan ringaste kostnad, uppskatta
vi vida mindre än tillbörligt de fördelar det
bereder oss. Om någon gång solstrålarne
råka falla alltför hett öfver våra hufvuden,
kunna vi till och med anse dem för verkliga
plågoandar, men vi hafva då åtminstone också
en känbar anledning att betänka, hvad blotta
ch solmaskiner.
solstrålar skulle kunna uträtta, om de
tillvara-toges, när de vankas i öfverflöd, för att
såsom nyttiga arbetare användas i industriens
tjenst.
Uppfinningen af brännspeglar såsom medel
att leda solstrålarnes vägar tillhopa i en punkt,
der deras förenade verkan tillgodogöres, är
mycket gammal och brukar tillskrifvas
Archimedes. Det berättas att han med
brännspeglar försvarat sitt fosterland, i det han med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
