Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det sofvande tillståndet, gäller det läraktiga
förtroende eller den icke mindre lydiga
fruktan, som magnetisören ingifver honom. Han
isoleras helt och hållet från den yttre
verl-den i öfrigt och samlar sig inom sig sjelf,
under det han förblifver underkastad
experimentadoras inflytande.
För att nu återvända till sjelfva det
magnetiska sömntillståndet, såsom sådant, så veta
vi, att sömn kan framkallas på mångahanda
sätt, framför allt genom uppmärksamhetens
oafbrutna fästande under längre tid på något
visst monotont intryck. Den s. k.
kontem-plativa asketismen har i alla tider framkallats
genom fortsatt åskådning af något bestämdt
föremål, helst ett sådant, som med sig
förknippat någon viss betydelse för åskådaren.
I Indien komma andaktsöfvare till samma
resultat genom att ihärdigt fixera rummet: de
betrakta stundom en inbillad punkt i rymden,
stundom endast sin egen nässpets och
effekten häraf är ofelbar. En engelsk läkare James
Braid (f 1860), som år 1841 bevitnade
åtskilliga s. k. animalmagnetiska seancer, gjorde
dervid den öfverraskande upptäckten, att de
»animalmagnetiska» fenomenen måste
tillskrif-vas icke något hemlighetsfullt magnetiskt
flui-dum utan blott och bart blickens och
uppmärksamhetens oafvända spänning. Med denna
upptäckt börjar först den vetenskapliga
»mag-netisin», om det uttrycket här är på sin plats,
som blifvit kallad braidism eller vanligare
hy-pnotism (af grekiska ordet hypnos = sömn).
Braid nöjde sig med att fästa patientens
blick på sina ögon, men hans efterträdare,
som ville undvika skenet af hvarje personligt
inflytande, läto patienterna uppmärksamt,
betrakta något framför dem och litet uppom
dem placeradt främmande föremål. Begge
metoderna lyckas bra, den senare verkar
endast mera långsamt. Det fortsatta
betraktandet af samma sak och den spända
uppmärksamheten vålla trötthet samt sömn. Samma
verkan framkallas likaledes af hvarje
enformig och fortsatt förnimmelse, vare sig med
synen eller hörseln eller med muskelsinnet.
Dock torde alltid någon disposition
(nerv-svagliet) vara af nöden líos den, som skall
hypnotiseras, och försöket lyckas icke med t.
ex. en idiot, som är oförmögen att fästa sin
uppmärksamhet vid någonting visst.
Man har funnit, att det hypnotiska
tillståndet ofta har i sitt följe åtskilliga andra
sjukligt nervösa tillstånd, sådana som anestesi
(känslolöshet), hyperestesi (öfverdrifven
känslighet), katalepsi, extas m. m. dylikt.
Anestesien är i sjelfva verket så grundlig,
att hypnotism kan liksom eter och kloroform
användas såsom medel för underlättandet af
de svåraste kirurgiska operationer. Man kan
afsåga armen eller benet på en hypnotiserad,
utan att denne känner någon smärta. Men
på samma gång som känsligheten för smärta
är alldeles upphäfd, kan någon annan form
af känsligheten vara ytterligt öfverspänd.
Sådan hyperestesi kan hemsöka alla sinnena,
utom synsinnet, men framför allt
muskelsinnet (temperatursinnet). »Hörseln», säger Azam,
»erhåller sådan skärpa, att ett samtal kan
höras från en öfre våning till en nedre.
Patienten uttröttas af denna känslighet och hans
ansigte vittnar om den smärta, som bullret af
ert vagn eller ljudet af en röst förorsakar
honom. Luktsinnet blir lika skarpt som hos
djuren. Den sjuke böjer sig bakut och
uttrycker sin afsky för lukter, som ingen annan
i närheten kan märka». Denna ytterliga
finkänslighet är naturligtvis till stor nytta vid
utförandet af vissa uppgifter: den
hypnotiserade kan, liksom somnambulen, gå, skrifva,
träda tråden, på en synål etc. med tillslutna
ögon. *
Katalepsien består i ett slags dvala och
styfhet hos musklerna, som har till följd, att
lemmarne huru länge som helst bibehålla den
ställning, man gifver dem, äfven den mest
tröttande: patienten tyckes förvandlad till en«
af egen kraft orörlig staty af vax. Stundom
inträder äfven allmän styfhet (»tetanus»), så
att kroppen bibehåller sig rak och styf, om
den blott med nacken och hälarne stödes mot
ett par stolar. Under det kataleptiska skedet
är känsligheten alltid i hög grad nedsatt eller
alldeles upphäfd.
Den hypnotiserade beherskas fullkomligt
af inbillningen, hvaremot förstånd, minne och
vilja äro hos honom döfvade och overksamma:
hvad helst man än inbillar en sådan person,
har alltid den påföljden, att lian
oemotståndligt drifves att handla i enlighet med det
inbillade. Om en person med namnet Svensson
* »Clairvoyantemas» förmenta förmåga kan
måhända förklaras genom temperatursinnets
utomordentliga stegring, hvarigenom formen igenkännes
äfven på sådana föremål, som hållas på ganska långt
afstånd från den hypnotiserades hud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
