Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
när, som icke är rätt förtrogen med naturen,
skall låta reflektionen börja på annat ställe
än der verkligheten slutar. Stolparne under en
brygga kasta ju alltid speglingen i vattnet så,
att den motsvarar stolparnes läge i
vattenbrynet. Hvarföre skulle benen på en regnbåge
göra på annat sätt? De två fallen äro
emellertid alldeles skilda. Med hänvisning till det
anförda behöfva vi här endast försäkra att en
i vattnet reflekterad regnbåge aldrig passar
tillhopa med någon samtidigt synlig luft-båge.
Med andra ord: om man ser en regnbåge i
luften, så är det omöjligt att på samma gång
står solen vanligen mycket lågt, i regeln ej
mera än tio grader öfver horizonten. De
solstrålar, som då i stor myckenhet studsa
tillbaka från ytan af ett vatten, frambringa
regnbågar på större höjd i luften än de, som
bildas af solens direkta strålar, och de två
bågsystemerna skära hvarandra följaktligen.
En fullständigt hel excentrisk båge ser man
sällan, emedan dertill fordras att en lugu
speglande vattenyta skulle ligga utbredd framföre,
omkring och bakom iakttagaren. Men som
man vanligen har sin plats på land med
vattnet på endast ett häll, ser man endast^ett
Fig. 4. Ulloas cirkel.
se spegelbilden af samma båge i vattnet.
Häri ligger allt det underbara i nyss
be-skrifna iakttagelser. Företeelsens ytterst
sällsynta förekomst beror på den samverkan
mellan olika omständigheter, som erfordras
för speglingens åstadkommande: först och
främst måste iakttagaren stå på lämplig plats
i förhållande till sjelfva skådespelet, och så
måste der finnas en klart lysande sol och en
lugn vattenyta.
En likadan samverkan af skilda
omständigheter är också af nöden för iakttagandet
af de märkliga excentriska regnbågar, hvarom
vi nu skola tala. När dessa bågar visa sig,
stycke af bågen, beroende på vattenytans
läge.
En mycket egendomlig excentrisk
regnbåge iakttogs i Chartres år 1665 af Estienne.
Solen var sex grader öfver horizonten och
iakttagaren befann sig i närheten af en å.
Det besynnerliga i denna företeelse var, att
det excentriska bågstycket utgick från ett
ställe emellan den direkta bågens ändar på
långt afstånd från hvardera. Astronomen
Halley såg vid Dee den 6 Augusti 1698 kl.
mellan 6 och 7 e. m. en särdeles fullständig
excentrisk båge, nästan oafbrutet sträckande
sig från foten af en inre regnbåge till den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
