Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter mycket stark förtätning af vätgasen kan
man till och med genom elektriska
urladdningar med hög tension frambringa ett
fullständigt, kontinuerligt lysande spektrum! Den
starkt förtätade vätgasen förhåller sig sålunda
vid mycket stark upphettning såsom en
glödande fast eller flytande kropp.
I afseende å de glödande gasernas i
allmänhet mycket ljussvaga spektra må till
belysning af vätgasens nyssnämda egendomliga
förhållande märkas, att stegrad temperatur i
regeln stegrar enskilda färgliniers ljusstyrka
med sådan påföljd, att vid mycket stark
upphettning färglinier kunna synas lysande, hvilka
vid den svagare upphettningen undgått
uppmärksamheten. En metalls spektrum i
elektriskt ljus visar derföre flera lysande färglinier
än dä metallen förflygtigas i en vanlig
gas-brännare. Så t. ex. visar natrium vid
starkare upphettning andra färglinier än den
öd-kända gula (egentligen en dubbel-linie) och
enahanda är förhållandet med lithium, kalium
samt andra metaller. De gamla linierna
qvar-stå alltid i dylika fall men lysa med högre
glans i den mån temperaturen ökas. I
afseende ä metalloiderna har man helt nyligen
gjort den märkvärdiga upptäckten, att flera af
dem (syre, qväfve, svafvel, selen etc.) hafva
två olika spektra, i hvilka ingen enda linie
är gemensam, hvilka spektra framträda vid
upphettning medelst elektricitet af olika stark
tension.
Utseendet af det spektrum en glödande
gas i hvarje enskildt fall lemnar beror således
icke endast på gasens kemiska natur utan
äf-ven på flerahanda andra omständigheter, och
spektralanalysen liar derföre att kämpa med
vanskligheter, hvilka måste menligt återverka
på tillförlitligheten af dess resultat, om detta
ej sorgfälligt och med sakkunnighet pröfvas.
Det har förut antydts, att spektroskopet
kan i många fall användas för undersökandet
af födoämnens och läkemedels samt andra
handelsvarors äkthet eller förfalskning, och denna
undersökningsmetod har i sjelfva verket
till-lämpats på de aldra minsta mängder genom
spektroskopets anbringande på ett mikroskop.
Men spektroskopet har med lika stor
framgång användts i förening med teleskopet för
undersökning af de aflägsnaste himlakroppars
beskaffenhet. Öfverallt -livarest ljus finnes,
till och med der det är så forstäldt som hos
de fosforescerande kropparnes innersta delar,
der söker äfven spektroskopet framleta och
tolka det tysta språk, som af ljuset talas.
Knappast någon dag förgår utan att
spektralanalysen vidgar vårt vetande med någon ny
upptäckt. Allt detta hör icke till närvarande
uppsats, hvilken dock må bibringa läsaren en
varning att icke fordra för mycket af denna
underbara uppfinning. Alla verldsrymdens
hemligheter kunna icke af spektroskopet afslöjas.
Om t. ex. i den förmodade solatmosferen
gaser skulle förekomma, hvilkas temperatur vore
ungefär lika hög som hos solens inre delar,
så vitna inga fraunhoferska linier om deras
dervaro. Deremot har man trott sig i solens
spektrum finna vissa med högre glans
strålande färglinier, hvilka skulle betyda, att
syrgas och möjligen äfven qväfgas befinna sig i
solhöljet upphettade till mycket hög
temperatur i jemförelse med dess öfriga
beståndsdelar.
Bland de fraunhoferska linierna finnas
några, som blifva tydligare eller först
framträda, när solen närmar sig horizonten,
hvar-vid ljusstrålarne få en längre väg i atmosferen
att genomlöpa. Dessa liniers tillvaro måste
således härröra från jordatmosferens
absorberande inflytelser. De intressantaste af dessa
atmosferiska linier äro de s. k. regnbanden,
vissa linier i spektrets röda ände (mellan
fraunhoferska linierna G och D — se fig. 4
n:o 1, livarest dock icke regnbanden finnas
utsatta), hvilka uppkomma genom vattengasens
närvaro i luften och alltså ökas och förstärkas
eller minskas och försvagas med dennas ökade
eller minskade mängd. En van iakttagare kan
efter dessa liniers utseende med stor säkerhet
bedöma, om regn inom närmast följande 4—6
timmar kommer att inträffa eller icke. Någon
gång kunna dylika förutsägelser slå fel, men
i de aldra flesta fallen hafva de visat sig fullt
tillförlitliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
