Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Kejsarprinsens död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•231
mister, orleanister och bonapartister blev marskalk Mac
Mahon hastigt och utan bråk väld till franska statens
överhuvud. Vid detta presidentskifte vunno bonapartisterna
mycket, i det de händanefter som ett parti för sig trädde
in i den politiska kampen.
Hösten 1872 hade den kejserlige prinsen skickats till
militärskolan i Woolwich, där han studerade flitigt och
gjorde goda framsteg. Och efter sin fars död blev han
— fastän faderns kusin av all makt sökte motarbete
detta — obetingat erkänd som arvinge till kejsartronen.
Emellertid utvecklade också den gamla franska
monarkiernas anhängare stor verksamhet. Vid grevens av
Paris resa till Frohsdorf (augusti 1873), där han i
familjen Orléans’ namn hyllade greve Chambord som »ende
representant för den monarkiska principen i Frankrike»,
åvägabragtes försoning mellan de två bourbonska
linjerna, och det tycktes ett ögonblick sannolikt, att greven
av Chambord skulle bli konung. Den legitimistiska
rörelsen framkallade oro så väl i det bonapartistiska som i det
republikanska lägret och uppeldade bonapartistledarne
att företaga en stor demonstration på Napoleonsdagen, som
alltid firats med pomp och ståt1 under det andra
kejsardömet. Endast sista året, då kriget rasade, förbigick man
den med tystnad både i Paris och landsorten.
Många gåvor överlämnades och skickades, och flera
hundra fransmän, vilka trots sommarvärmen voro
sorgklädda, kommo på morgonen den 15 augusti till
Chisle-hurst. Ett stycke från Camdenhouse ordnade de
besökande sig till en liten karaktäristisk procession, som fick till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
