Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Chemien i allmänhet (§§. 1—37)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§. 19. De himmelske kroppar yttra denna
drag-kraft efter en enda och enkel lag, men
imellan små kroppar på jordytan visar sig kraften
skiljaktig, efter deras olika natur.
§. 20. När tre olika ämnen a, b och c
råkas, och två förenas med den tredjes uteslutande,
kallas det Enkel electiv attraction (Attractjo
electiva simplex).
§. 21. Om a är förenad med c, men sedan,
då b tilkommer, förenar sig med den sistnämde
och släpper c, säges a hafva til b större attraction,
än til c.
Således, då vitriols-syra slås på koksalt, befinnes
alkali minerale hafva til henne större attraction, än
til salt-syran, ty det förenar sig med den förra och
låter den senare fara. Man säger ock, at
vitriols-syran til alkali minerale har större attraction, än
salt-syra, samt at derföre den förra utdrifver den
senare.
§. 22. Slik ordning imellan flere ämnen
plägar för vighets skull upställas i columner genom
chemiska teken. Desse columner sammantagne
utgöra det, som kallas Attractions eller
Frändskapstaflor (Tabulæ attractionis vel adfinitatis).
§. 23. Den dragkraft, som utöfvas, då flere
ämnen, än tre, råkas, kallas sammansatt (attractio
composita), och i synnerhet dubbel (duplex), när
fyra tillika verka.
§. 24. När två ämnen äro förenade sker
ingen söndring af et tilkommande tredje, så framt
det icke har större attraction til någotdera. Om
krita är uplöst i skedvatten, så kunna de icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
